2016/17

Ey! 

Tänkte inte hålla på att skicka massa
Önskningar & hälsningar på sms sånt utan jag har för avsikt att vara närvarande och delta aktivt i samtalen med mina festvänner. 

Pretentiöst värre ha!

Men jag drar önskningen nu.

Och god fortsättning.

Året har haft mycket upp och ned i sitt sköte... Äsch nu dukar vi av 16 och går vidare i allt.

SKÅL FÖR 2017 

Over the hills and far away

Sov mellan 21 och 23.
Bra.

Inte så bra sen.

I fas två låg jag och växeldåsade mellan 23 & 05.05.

Sängen är nu ett under av ostrukturerad virrvarrkaos eftersom jag pga svett och skept-attacker handlöst har ormat och alligatorrullat bort lakanet från sängen. För att i ett senare läge efter 05-isch mardrömsviftat bort resterna av sängkläderna.

När det börjar närma sig uppstigning, ja då är det lika enkelt att sova som det är säkert att man kokar för mycket pasta... när man kokar pasta alltså. 

Oj skum liknelse. 

Nåja till saken.
VAAARFÖÖÖR är sängen så jävla skön. Varför är det så lätt - lätt att sova när man MÅSTE gå upp? 

Det är inte bara det logiska att man slappnar av för att man inte längre måste sova och därför blir supertrött. Utan att det är så att helt plötsligt blir örngottet sammetsmjukunderbartskönt samt att kombinationen täcke, lakan och rumsvärme får en helt perfekt temperatur-koefficient också.

Jag somnade.

När jag väl somnade igen sov jag oroligt. 

Inget ont om dessa kollegor och medborgare som ingick i drömmen utan det var bara strukturen och det otrevligt irrationella i drömmen som var unpleasant.

När man gryningsomnar efter en hård natt brukar det vara den bästa av sömn. 

Så icke denna gång. 

Jag drömde om att vakthavande Norrby och några andra trevliga kollegor ivrigt letade mig på jobbet. 

Jag låg visst och sov, andades igenom en snorkel i en bassäng under en bro i ett rum på jobbet.

Trots närheten till avdelningen så kom jag försent hela tiden och till och med (t.o.m) Stefan Löfven letade mig. ?! 

I efterhand kom jag på att jag är sjukskriven (tur är väl det verkar det som) så det var ingen ko på isen för min del utan det var bara så att det var panik på jobbet och arbetsgivarrepresetanter gjorde vad dom kunde för att dom behövde mig.

Länge sedan man såg myrornas krig på TV.

Myrornas krig är en benämning på den bild som syns i en TV-apparat med analog mottagare när inget program sänds. Bilden uppstår genom att enbart brus mottas av tv:n. Detta brus klassificeras som vitt brus. Det kan beskrivas som svarta och vita prickar som rör sig på skärmen, vilket ger ett intryck av myror som krigar.

Sarver cabin

Denna kåk passerade jag under min vandring längds Nord Amerikas östkust. 

Den stod lite halvgömd 20 minuters gångväg från östkustens största Ek. (Förutom den i New York) Och en bit in i skogen från trailen.

https://traildays.blogspot.se/2015/06/flash-flood.html?m=1

Jag tog ett kort, kollade runt bland ruinerna och undrade så smått vem som hade hållit till där tidigare sedan vandrade jag vidare. Nu 18 månader senare hittade jag en liten historia om huset.

In the 1850s, a man by the name of Henry Sarver built a modest cabin for his family in these woods. Marked by the Civil War and then the Great Depression, the time the family spent here proved difficult. Many of the Sarver children suffered death, as made evident by the nearby tombstones. 

The area has not been occupied by the Sarver family since the 1950s.

The house has deteriorated considerably, even in the past decade. Abandoned buildings are often the subject of haunted tales, and the Sarver Cabin is no exception. According to legend, there’s a ghost who surveys the woods after dark and likes to shake campers awake. Disembodied footsteps are heard, particularly around the shelter, and sometimes ghostly figures appear in photographs.

GYM

Så här i julstressen stannar jag upp inser att till våren kan det komma dyka upp våg av feta Pokemons på gator och torg.

Det har väl du också noterat.
Pokemongymmen gapar tomma.
Jag menar, ta till ett exempel på gymmet utanför jobbet. Tomt!
int en jävla pokemonPT så långt ögat kan nå.
Det vet väl alla att det går inte att lägga av och träna bara för att det är vinter.
(Om du inte är jävligt sjuk eller nåt förstås.)
Nä, håll grytan kokande, smörj maskineriet, håll dig i form och har du appen, så träna dina god damn Pokemons.

Like every cowboy sings his sad sad song.

We have just one world... but we live in diffrent ones.

Satt och bloggade för någon dag sedan. När jag hittat några bilder från News Yorks tunnelbana kollade jag även efter någon bild på gäng-gäng. Min första tanke var att googla på kultrullen The Warriors och det var nostalgi. Snodde inte åt mig någon bild då men det var roligt att kolla och minnas filmen.

Men nu då till det jag egentligen skulle komma till.  
3 min efter jag var klar med bloggandet spelades introlåten till just filmen The Warriors på radiokanalen jag lyssnade på.
Typ första gången den spelas på radio på sisådär 30 år så kommer den i absolut anslutning till att jag googlat järnet på filmen.!
Scary! 

När vi ändå är inne på musik: Bästa sunkhaklåtlistan har Åsens krog.

Det kommer mera.

Satt på jobbet tidigare. Jag och chefen började prata gamla minnen och hur skall jag säga, karaktärer som man minns från förr. Vi kom in på en snubbe (xxxxxxx) som inte figurerar hos oss längre och vi började spekulera vad han gör nuförtiden. 

Vi kom inte fram till något facit. 

Nu till det läskiga... Dagen efter fick jag ett sms av en gammal kollega, som helt ovetande om vad jag och bossen hade talat om dagen innan informerade mig om att xxxxxxx är död!

We have only one world... but we live in diffrent ones.

Drog ett biafraskämt nyligen, blev omedelbart tillrättavisad att Biafraskämt är sååå 80-tal. 
Jag tänkte, att någon nuförtiden ens vet vad Biafra var. 
Sedan började jag tänka på innebörden av Biafrabarn. 
Rätt osmakligt skämta om.
Biafraskämt är ju inte roligt. skämten användes utan att tänka efter och/eller som chockerande humor av och barn/ungdomar/medborgare någonstans där 1970-80.

Det folk vet om kriget är nog ingenting, men än i dag kommer man ihåg barnen som var utmärglade och med uppsvällda magar. (Kwashiorkor) från det uppstod begreppet Biafrabarn.

Kwashiorkor är ett sjukdomstillstånd vid svält när kroppen lider av allvarlig proteinundernäring Eftersom födan innehåller för lite proteiner frigörs sådana från muskulaturen. Sjukdomen fick särskild uppmärksamhet i samband med de undernärda så kallade Biafrabarnen under tidigt 1970-tal.

Sjukdomens namn härstammar från ett kwaspråk-ord med den ungefärliga betydelsen "sjukdomen ett barn får när ett syskon har fötts", alltså när modern inte längre kan amma det förra barnet.

To old to die young.

VARNING!
Lättkränkta och känsliga människor ombedes sluta leesa. (man uttalar det så på schtockholmska)
Följande text kan upplevas onödigt dramatiskt, Oroande eller...
Äh läs! Du är ju ändå här.
Allt är sant men det är en blogg och blogg är konst.

Jag lurade döden igen.
Närmast döden i år var jag nog 18 september.
Jag sprang Köpenhamn halvmaraton och jag sprang hårt. Det var tungt, fruktansvärt jobbigt sista milen. En vägg av sirapskrytonit faceplantade mig med auktoritet redan efter 10 löpkilometer. Jag fullföljde...bet ihop.. jobbade på, Det är ju det jag gör.
Efter loppet var jag förstörd i kroppen. Jag hade ont i... överallt.  Men kände mig levande.
Slagen men levande.
Visste inte då hur relevant känslan levande var.

Har inte orkat träna något efter det.
Jag har inte orkat.
Sämre form än en vanlig människa.

Visade sig vara bra att jag softat en hel del.

Tant Doktorn, Dr Hellström väckte mig idag. Hon ringde för resultaten av några av dom tester jag gjort nyligen hade anlänt och hon kände att det vore på sin plats att meddela mig skyndsamt.

Den observanta  Bloggläsaren har ju redan börjat processa sina kunskaper.
- Hmmm Hailstorm tog ju nyligen allergi-test och... Och... HIV!!! Hepatits och massa annat.
Varför ringer hon nu?
Varför så brådskande?
Va fan vill hon?

Hon berättade.

Jag har Twar.

Twar, Du vet det där som (inte alla av dom visade det sig) en massa orienterare och en o annan fotbollspelare dog av på 1900-talet.

Oavsett så är det braaa onödigt att kuta hårda lopp med Twar. 
Man kan dö.
Jag gjorde inte det.
Bra så, nu är det nya tag.
Börjar med att ta en vilodag till och knappra lite medicinium.

Testa det här då.

🎼 Hej tomtehen slå i glasen å se så lustig jag kunde vara 🎶

Har nu varit hos Dr Hellström.
Det var en bra besök även om lösningen på mitt problemo inte är så enkelt som så.
Felsökningen går vidare.
Vad som sas och hände är tyvärr skyddat av sekretess så där får världen stå nyfiken.
Typ alltså... Något måste alltid läcka:
Det blev bland annat nya tester och det intressantaste skulle kunna vara bredden på vad som eftersöks.
Bland annat gojs:
HIV*
ALLERGI
HEPATIT*
TWAR
LYME DISEASE (Borrelia)

*Har egentligen inget med detta problem att göra utan är eftertester från då jag stack mig på en kanyl på jobbet.

Kort och gott

Skall till Dr. Hellström idag.
Ja, tant doktorn heter så.
Kan ju inte bli annat än bra. 

Hade jag inte varit så jävla cool hade jag erkänt att Wala-wala  da da daaaa med Travolta och Olivia Newton-john är en låt som gör mig gla'

Det var som attan

Visste du:

Att en Ångström är svajnigt (kort) lite. Det är nämligen 0.1 nanometer.

Att i Samoa är är det brottsligt att glömma bort sin hustrus födelsedag.

Att Axolotl är en nattaktiv mexikansk vattenlevande salamander ur familjen mullvadssalamandrar. 

Den förekommer vanligtvis neoten i larvartad form med kvarvarande gälar.

Sanslöst gulligt vattenmonster va?

På tal om gulligt så för ett tag sedan satt jag på ett halvstökigt hak och den ena kanonlåten efter den andra strömmade ut från högtalarna.

Jag började lite försiktigt stoldansa när någon ganska omedelbart uttryckte:

- "Dansa inte, Sitt bara å se så där hård ut som du kan."

Det tyckte jag var bra sagt ja.

Visste du:

Att i Washington får du inte hypnotisera folk och sedan ställa dom i skyltfönster.

Att mot alla fördomar så är dom jättetrevliga och serviceinriktade på Indiern på Hantverksgatan.

Att Axolotl har förmågan att återbildas förlorade kroppsdelar. Det ovanligaste med Axolotl är att även om den inte är färdigutvecklad kan den faktiskt föröka sig och få levande avkommor.

Att jag ringde 90 510 för att kolla läget med Fröken Ur. 

Hon var inte kvar. 

Det är en ny röst sedan år 2000.

Now it's time for swedish fika.
See ya later.

Pict.

Ja jag hade besök av ett par hikers för någon vecka sedan. Förutom att dom är bra människor, fruktansvärt duktiga vandrare och har avverkat 800 mil senaste året så är dom professionella fotografer och har tagit miljarders med grymt bra foton. 

Yes, I had a visit from a couple of hikers a week ago. Besides they are good people, terribly skilled hikers and has logged 800 mil (5000 miles)Last year, so they are professional photographers and have taken billions of really good photos.

Alla grabbarna har förstås sin egen fotostil så igenom bilderna kan man få uppleva tre-fyra olika vinklar på samma miljö om man har tur.
Kul så.
Hade väl varit på sin plats att visa några av grabbarnas foton men man kan inte bara publicera andras foton sådär.
Vad jag i alla fall gjorde var att jag kopierade reklamen för Hyperlite Mountain Gear där en av grabbarna (Click) är modell och en annan (Cheesebeard) tog bilden.

Ok! jag chansar och snor en bild dårå...

Photo: nicholasreichard

"They estimate this tree is over 1,500 years old.. Well that's fricken cool, huh? "

Det om det. Med det sagt så hoppar jag direkt över på det faktum att alla är inte talangfulla fotografer. Om jag inte helt har missat det konstnärliga med att alltid ta fyra urdåliga och ett normalt kort så är min vän Diamond helt kass på fota. Att vara dålig på ta kort är i dagens kamera-i-mobilen-samhälle är något så ovanligt som att inte ha Facebook eller tatueringar.
Respekt Diamond, Respekt! 

Videovåldet

Hej!

Jag lägger upp en bild från varmare tider.

☆ November.
Nu kör vi.
Svårt att blogga när man inte har glädjen och humorn som blogg-grund. Jag har ett inlägg om snus, fotografier och annat allmänt lattjo i pipen men jag måste ha rätta känslan för att få ihop det.
En god vän har lunginflammation, det verkar jobbigt.
Jävligt jobbigt. Försökte få hen att vara hemma och vila upp sig men det gick inte hem.
Nu har jag ätit upp min lunch så då går i alla fall jag hem.

☆ Åren går men vår vänskap består.
Ni vet vilka ni är.

☆ Det var inte bättre förr med det är sämre nu.
På grund av att jag jobbar där jag gör så märker jag att det har blivit våldsammare i samhället på sista tiden. Fler och fler är psykisktsjuklivsfarliga. 

Det är väl det där videofilmvåldet som dom varnade för på 80-talet som har slagit ut.  Eller nått annat. Hårdrock kanske. 

Allt är väl Amerikas fel ändå men jag tänkte på en sak. Framförallt sist jag var i New York så åkte jag väldigt mycket tunnelbana, och det som slog mig var att det kändes tryggare att åka där än i Stockholm. Dom där som brukar vara gängmänniskor var så coola. (läs bla. avslappnade) 

I Stockholm glider det omkring filurer som tror att dom är tuffa men i NYC vet dom att dom är tuffa så dom bara chillar i Metron.
Ungefär så. 

☆ "There were dark days on the trail, especially in Virginia."
Jag hade besök av några fina människor som jag lärde känna på trailen förra året. Underbart roligt. Vi hike-ade runt stan och pratade minnen. Fick frågan om jag skulle hänga på och klippa CDT nästa år.
En låga började naturligtvis brinna i mig, men inte tillräckligt. Jag har inte orken varken fysiskt eller psykiskt. (Vi släpper det)
Och trots att jag gav mig ut och vandrade 350 mil i fjol så ogillar jag egentligen att vandra.
Såååå. .. finns inte den rätta viljan är det ingen idé att ens försöka.
"There were dark days on the trail, especially in Virginia."

FOTOGRAFER.

Nu för tiden är det visst viktigt att kunna skylla på andra. 

 Så då gör vi det.

På senare tid har jag blivit uppriktigt upprörd över bristen att kunna se sitt egna ansvar i de kniviga situationer hens barn (uppfostran) eller sig själv har hamnat i. Det skall skyllas på knark, uppväxt och framförallt samhället som inte finns där för dig.

Du skall bara ha-ha-ha inte ge-ge-ge.

Nu är jag ju skadad från jobbet där jag träffar så mycket sjuka människor som "i kampen för sina rättigheter har glömt bort sina skyldigheter" Så jag bittergnäller några rader till.

Cirka 50% av mitt liv består att träffa helt vanliga människor med lite otur och det är ju inget mer med det, men jag möter även stora delar av samhällets avskum. 

Samhällsaktuella människor. 

Vinklad miljö.

Jag ser ju bara skräpet.

Det var inte bättre förr, men det är helt klart sämre nu.

Äääähh jag veeet, nu är jag där själv.

Man skall inte skriva i affekt.

Nu har det gått över. 

Love. 

Man föds som en sosse sen förvandlas du av ditt sätt att leva och se på saker till en form av otrohet mot socialismen...

men när du dör har du förstått hur allt hänger ihop och till slut dör du som en äkta råsosse.

Nu skall jag skylla lite misstag på två oberoende Klantar som inte kan filma men båda säger "Ja, jag hajar."

Jag vet mycket väl att jag borde inte lita på att människor kan kameror. (Fast dom säger Jajemäään! )

Eller lita på folk överhuvudtaget.

Så det är ju i slutändan mitt eget fel.

Jaja! Då var det så att jag deltog lite grann i en armhävningsutmaning där man skulle gör 22 armhävningar och filma det. Vi ett tillfälle var jag i Danmark för att springa halvmaraton. Dagen innan racet hängde jag på en löparmässa. Vid en monter där man skulle göra något fysiskt - 

(typ 5 upphopp) - för att få en gåva bad jag en av personalen att filma mig när jag gjorde armhävningarna. 

Lite två (2) flugor i en smäll. Jag visade vilken knapp hon skulle trycka på när jag började armhäva och hon sa:

- inga problem!

När jag var klar fick jag en mobilväska och tackade för trevligt samarbete.

Visade sig att det blev ingen film. 

Hon tryckte på foto så jag hade två foton av mina 22 armhävningar. 

Nåja inte hela världen.

Jag köpte ett par salomonstrumpor (som tvättmaskinen har halverat antalet på vid ett ett senare tillfälle)

och gick till hotellet för att ladda.

Dagen efter satt jag på en gräsmatta vid startområdet för Köpenhamn halvmaraton. Bredvid mig satt det ett par engelsktalande manspersoner som såg rätt alerta ut.

Jag kände mig lite busig och chanstagande ut så jag förklarade anledningen och bad en av männen att filma mig när jag gjorde mina 22 pushups innan start.

Jag började förklara grundligt men halvvägs så sa han:

- "i got it , go ahead do your thing!"

Han filmade (INTE ALLS!) och när jag var klar fick jag tillbaka mobilen och männen drog vidare mot maratonstarten.

Där stod jag med ett Fotografi av mina 22 strickta armhävningar.

3 kort på 44 armhävningar av flera olika kameramänniskor under 2 dagar.

Vaffaaan....

Jag menar, säg inte bara random- Ja!

Fråga om jag är så talanglös att visa. vilket jag inte är. 

Alltså: TRYCK PÅ DEN KNAPPEN FÖR ATT FILMA.

Halvlätt kan man tycka.

OM det inte filmar... säg: 

Oj det filmar inte, vi måste starta om.

Det om detta. Naästa inlägg skall jag bland annat berätta vilken talanglös fotograf Diamond är.

Peace! 

Avvaktar.

I Oklahoma kan du arresteras om du gör fula grimaser åt en hund.. 

Önskar att du var i min hjärna just nu.
Önskar du hörde mina tankar.  

Eller inte nu.

Ingen löpning.

Så mycket konstigt.
Bra.
Frustration.
Oro.
Skulle vilja skriva om snus.
Har inget glöd att skriva.
Har inte tid.
Jag har ju hur mycket tid som helst egentligen.
Stressigt att ha så mycket tid. Skulle mest av all vilja skriva om löpning tält och Natur. Äventyr och skoj.

Går tungt nu.
Det finns inte där.

Hatar inte du också när du skall ta av dig byxorna för att gå och sova och du misslyckas totalt. Du snubblar med byxorna vid anklarna. Välter nattduksbordet med vattenglas, tända ljus och senaste Allt i hemmet. 

Sen när du vaknar upp på golvet i en enda röra kommer du i håg den bizarra drömmen att du ätit en gigantisk marsmallow och nu kan du inte hitta kudden.

Nähä,  jag visste det. Det är bara jag.

K R A M 

Ge mig ett Blogg... BLOGG!

Mnjo det är lite trixigt att blogga. Man gör ju det liksom för att man vill. Ungefär så här: "Jag känner för att blogga."
Det har inte varit så mycket sådan känsla på den fronten.
Säkert för att jag inte kan springa.
Nåväl jag skall blixtsnabbt och kort ta upp ett ämne.
Alkohol.

Det kommer en pressrelease senare angående Nikotin.

Jag har bestämt att jag skall inte ta starkt denna vecka.
Det låter väl bra.
Eller kanske egentligen lite, jaha, Vad är det med det då?
Jag hade sett till att vara obokad hela helgen för att bara chilla hemma bakom gardinerna.
Inte låtas ledas in till frestelser.

Så är det ju så att enligt alla jävla lagar rasar det ju då in erbjudanden om att gå på spelning, kalas, bjudmiddagar, fira, heja, träffas.... Ja du hajar.
Det dyker upp ett Thin Lizzy tributeband på nåt hak.
Bulldozer bjuder in på finöl och whiskeykväll.
Softy bjöd på samling med blandade vänner då hon fyller år på en lördag.
Samtidig är det grungekväll med värsta skitbraiga gänget på pub Anchor. Jag passerar Stefans "Jag fick jobbet sittning" med 5 meter ett par gånger under kvällen. Du fattar alla dessa (alternativ) innefattar alkohol ganska naturligt.
Med det sagt så fanns det inget som hindrade mig att ta ett par stark egentligen. Jag har/hade inget bindande nykterhetsavtal eller så med någon inklusive mig själv.
På en skala mellan 1 och 2 var det en stark 2:a på frestelser att ta en stark.
Bara därför gick jag på Kalas i IOGT-NTO's anda.
Nykter.
Bara för att jag kan och för att Testa kombinationen mig själv och dom på festen.

*kan jag vara odrucken på en fest och ha kul.
*kan jag vara nykter fast  jag "egentligen" inte måste.
*kan gästerna hålla sig från att tjata och nedvärdera.

Straight var jag också. Fint skall det vara.

Im only human after all.

Det var skönt att komma tillbaka till fosterlandet & äta skånsk pizza och dricka äkta svenskt kaffe.

Men det höll på gå på stå i gränspasseringen. Jag blev lite kränkt i natt när jag var på väg hem till Sweden och tvungen att visa ID-kort.

Såg dom inte att det var jag direkt.

Varenda jävel kommer ju över bron men jag hade kunna bli kvar i Europa om jag inte hade haft mitt körkort med mig.
Jaja, det om detta.

Jag var ju på en joggingrunda igår. Lite av ett långpass.

Kort notis.

Det jag tycker är bra kan var dåligt för andra och det jag är missnöjd över kan vara helt perfekt för annan.

Jag återkommer i det ärendet i framtida inlägg.

Så tänk på det, vi gör vad vi gör utifrån där vi är idag. 

Springa på. 
Vädret och startområdet var kanonbra. Smidig inlämning av påsen med utrustning som inte behövde följa med på loppet och fina gräsytor att chilla på.
Vatten, vaselin och frukt fanns i överflöd att tillgå om man ville.
När tävlingsladdningen började infinna sig kände jag mig..
Jaaa, ganska stark.

STARTEN GICK och jag lunkade på. Kändes så i alla fall. Det är bra att starta lugnt för att kunna må bra så länge som möjligt och inte vägga.
Kilometer ett (1) klickade in:

Hehe... vafan!

Då tänkte jag helt emot mitt normala taktiktänk:
"Jaja... Jag ligger så här så länge det går och sen får jag bita i det sura äpplet och grina mig i mål".

Höll ca 10 km.
Alldeles för långt kvar för att vara trevligt. Jag fick slita riktigt ont och tappade ordentligt med tid. Jag låg länge på personligt rekord men kom i mål på en tid som var sämre än jag trodde även om det gick tungt.

Man är ju inget matematiskt geni när man har fullt upp med att bara kunna andas.

Nu har smärtorna släppt och jag tänker tillbaka med ett leende. 
Det var rätt lattjo ändå.

Utifrån min uppladdning och allmänna form så är jag riktigt nöjd.

Jag vet ju mycket väl att det är bättre att ligga i ett något lägre tempo, men sen hålla det under hela loppet. Speciellt nuförtiden när jag är off så har jag för lite distansuthållighet för att bara köra. Men - men, ibland får man vara lite tokig.
 
Finns inte så mycket att säga om resten förutom att det var noll njutning i stunden. Jag slet ont.

Jo förresten! Igår berättade jag för en vän att publiken var lite tråkig och det var inte lika bra drag som i Hamburg.
Det visade sig att det var jag som var inbunden, surtrött och tråkig.
TACK & Förlåt publiken.

Varje lopp är en lärdom.
Springa är livet och livet är en påse förkovran.
Man utvecklas så länge man lever men än är jag inte sugen att kuta Lidingöloppet nästa helg.
En mil mer än i går!

Efter loppet mötte jag upp en Malmöit och tog ett par AfterRun pilsner.
Det är som roligt att gå på AR.
Inget Run = Inget AfterRun,
Så tack för i år Köpenhamn Halvmaraton.

Top 3 resor.

Satt och dagdrömde tillsammans med en härlig människa och så drog jag någon anekdot om ungdomens glada dagar och blev nostalgisk. 
Med ett fånigt leende tänkte jag tillbaka och berättade när jag, Johan och Olle tågluffade igenom ett varmt Europa.
Vilken härlig sommar.
Tonåringar och vi ägde Rimini och Colosseum



Hamburg Paris Pisa.
Alla vägar ledde till Rom.
Amsterdam Korfu München.
Vi hade fantastiska 4 veckor.
Absolutimente!

Så då kom jag på att tänka: 
Vilka är dom topp tre resorna i livet?

Inte i rangordning om vilken som var bäst men.

1. TÅGLUFFEN. 
Första riktiga äventyret. Ferrari i Bologna, Eiffeltornet i Paris, Lutande tornet i Pisa och Colosseum i Rom är några kulturminnen att ta med. När många andra vänner hade pollenallergi och fiskade i Vitträsket satt jag med Campylobacter hos en läkare i Nice  När polarna i stan tog bussen till Luleå för att gå på Discothek drack vi utländska bärs i Zürich och blev jagad att kamphundar.
ok, fånigt att jämföra men vi hade en härlig resa.




2. ROAD TRIP.
Sammanlagt 1000 (987) mil och ett perfekt antal städer på USA`s östkust. 
Jag och Polaren Annsofie hyrde bil i New Jersey och körde från NJ upp till Canada och Niagara fallen. Sedan förbi in på härliga ställen på väg ned till Florida och Key West. Efter det bar det hemåt under någon vecka där vi hann med att glida förbi Nashville, Asheville och Memphis. 
5 veckor grymt bra semester. 
Av bara farten så visiterade vi bland annat Arlington i Washington, Takterrass-bar i New York, Calle 8 i Miami och Disney i Orlando. 
Kollade Basketmatch i Philadelphia och Amerikansk Fotboll i Baltimore.
Ja du hör!

3. APPALACHIAN TRAIL.
Glädje - Rädsla - Smärta. 
Lycka - Frihet - Trötthet.
Ensam - Tillsammans - Vackert.
Storstad - Småstad - Tält.
Björn - Skallerorm - Blommor.

Angående AT så läs bloggen Från April till September 2015.

Fy faer helvete

Ont-ont-ont.....

Man är ju inte 45 längre.

Återkommer med en race-report senare

Om jag har lust. 

Håll din keft.

Nu är jag i någon läskig tunnel mellan Fosterlandet och Danarnas land. Jag anländer Köpenhamn C inom 30 min och dagen kommer att bestå av att reka vägen till Halvmarastarten på söndag, undvika att dricka goda öl och hämta ut nummerlappen.

#8082

Jag tänker även glida omkring på löparmässan i godan ro och bara ha det småmysigt. Tidigare i år sprang jag ju Hamburg maraton och på deras mässa deltog jag i en tävling och dra på drissor jag vann ett pris. Och det är nu anledningen till att jag sitter här. Jag vann nämligen en startplats till KPH-Halvmaraton .
Start för mig ca 11.30.
Självklart kommer jag att vara med på en och annan tävling här också. (Förutom loppet alltså.) Så med tur kan jag tävla gratis både här och där i framtiden.

Det är en hel del utlänningar som deltar i morgondagens halvmara.
Mest svenskar kan jag tänka, men även några riktiga...
Världsklasslöpare!
Om man tar Bedan Karoki Muchiri som ett exempel så om jag skulle ha en dålig dag i morgon. (Vilket faktisk är ganska troligt) så skulle Bedan kunna:

☆ Vinna loppet. - Grattis grattis!

☆Springa ett segervarv.

ETT VARV TILL ALLTSÅ!

☆ Och sen hålla ett kort segertal.

Allt detta INNAN jag kommer i mål alltså.

Lattjo.
Danskarna dricker öl överallt.
På McDonalds & 7 eleven.
När dom knallar omkring på stan eller på tåget.
Fria folket.
Men nä... dom skall promt stå kvar och vänta vid övergångstället om det är rött.
Lattjo.

Nu har jag gjort bort allt jag skulle under dagen. 

Klockan drar iväg. 

Nu blir det sängen.

I'll Be Back!

Ren jiddisch

Igelkotten är ett spännande urtidsdjur som har funnits i 65 miljoner år.

 

Igelkotten är ensamstående djur som vanligtvis bara samlas i par när de ska para sig. 

Igelkottens parning kan vara lång och bullrig ungefär som vi människor efter en krogkväll

På tal om krogkväll, Drick alltid med måtta för att "Den, som stormar på sin hälsa, förmår icke att uthärda ett fälttågs ansträngningar. Hans kroppskrafter minskas i förtid, och hans själsförmögenheter aftaga hastigt nog. För soldaten bör det vara en hederssak att afhålla sig från missbruket af starka drycker. Den, som på grund af onykterhet förlorar förmågan att tänka fullt redigt och klart eller mister det fullkomliga herraväldet öfver sin kropp, drager härmed skam icke blott öfver sig själf utan också övfer det regemente han tillhör. Han utsätter sig för bestraffning samt för sina förmäns och kamraters missaktning."

Stackars dom som jobbar måndag-fredag för att det är ju allmänt känt att dom två lediga dagarna lördag och söndag känns kortare än om man skulle vara ledig till ett exempel onsdag & torsdag.

Svenska anses som huvudspråk i Sverige.

Sen har du nationella minoritetsspråk som är Finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch.
Engelskan är det viktigaste främmande språket. 

Kom att tänka på att Zigenare även kallad Romer är kanske, om man tänker språkkunskaper, dom som är mest svenska i Sverige.  Dom talar 5 av Sveriges godkända eller accepterade språk. Svenska, Finska, Romani, Engelska och då ibland något som man kan tycka är ren jiddisch.

Ber om ursäkt om jag med föregående text kränkte någon minoritet framförallt någon som verkligen talar jiddisch. 

Antalet jiddischtalande i Sverige har aldrig varit så stort som i dag. Ett par tusen svenskar talar och förstår jiddisch i olika grad. År 2000 blev det ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.

På't igen

BACK ON TRACK

Efter två komma 5 veckors träningsfrånvaro var jag tillbaka ute i spåret igen. Jag drog ut på en 5.5 km joggingtur längds karlbergskanalen och så.
Passerade en del andra landmärken också men, Ja du vet.
Joggade helt utan förväntningar eller krav och det var skönt.
Maskineriet var väl inte helt i sin ordning men Skönt att kunna/få springa igen.



Igår körde jag ett långtidspass. Prioriteringen med det är att vara ute länge mer än att springa snabbt. Avverkade närmare 2 timmar ute och det var i efterhand ett bra pass. Just då när jag joggade omkring kändes det som om kommande uppdrag i Danmark kommer bli hååårt jobb.
Jag är lycklig att kunna springa (i någon form) i alla fall.

KÖPENHAMN HALVMARATON.

Missade Stockholm halvmaraton i lördags och det var ju synd men september är fullbokat med lopp så det är bara upp i sadeln igen. Stockholmshalvan verkar ha varit riktigt tung i år. Jag såg och hörde många ambulansutryckningar och 50% av mina vänner som sprang bröt loppet eller hade det riktigt motigt. Tur att jag inte chansade och sprang.
Nu gäller det att ladda för Köpenhamns halva.
Jag har cirka ungefär kanske tre-fyra träningspass (två stycken är redan lagda till handlingarna) på mig att komma i form till på söndag. Det kommer ju naturligtvis inte bli något personligt rekord pga att jag har inte varit i så dålig form inför ett lopp på 10 år. Men-men, det är ett jobb som skall göras och då är det bara att släppa bromsarna. Man får la chansa lite och köra så långt det räcker.

ANNARS DÅ?

Lyllo den som har semesterperiod fyra för det är *kanondagar* i september.

*För att en dag skall räknas som kanon bör det vara sol. Utöver det så kan vad som helst som man tycker är kanon vara kanon. Dock skall gärna kanondagar involvera någon form av sysselsättning. Kanske en lämplig vän-konstellation under kontrollerad eufori samt eget bedömt bra väder och ofta allmän jävla medgång.