Svänger snabbt på trailen.

2015-06-26
Det är alltid en pina att ta på sig sin dyngsura tröja, skjorts och vedervärdigt träskstinkande strumpor på morgonen. Idag var det superextra jobbigt. Det var säkert 16 grader varmt men jag var svag och kall.
Fick jag bestämma?.... hmm...
Ja men jag menar, om jag inte hade varit på ett mission hade jag legat kvar i sovsäcken "like forever"
Går ju trots allt lite på rutin nurå.
Jag körde på i 13 km innan lunch men det var en tung förmiddag. Idag var första gången jag helt ignorerade naturen och drog på en ljudbok för att försvinna lite.
Efter maten bestående av cirka 1 kg allt möjligt, Sov jag en timme.

Jag avverkade 7 km till efter tuppluren men då jag inte var 100%  & fick "Tornado warnings" av några hikers gjorde jag tidig sordi så fort jag hittade en bra och säker tältplats.

27/6
Idag var jag stark och pigg redan på morgonen men regnet det bara öste ned. Med en dos tjurighet och lite måtta av nyfikenhet, hur blött, kallt och eländigt kan det bli utan regnkläder, packade jag ihop å drog ut på trailen. Första tre timmarna gick bra men trots att jag vätskade på utan att vara törstig kom "hypotermia" tendenserna som ett brev på posten. (På svenska...jag började frysa okontrollerat) Efter en timme av intensivt frysande kom jag till ett shelter och kunde få mig varm mat och torra kläder på vitala delar. Jag hade hört och visste att det kunde bli svinkallt i bergen även under sommaren men jag hade varit i "the comfort zone" tack vare bra utrustning så länge så jag var tvungen att testa.
Jag blev hyfsat varm.
Och fortsatte ut på trailen.
Eftermiddagen gick i samma spår som på morgonen. Inga smärtor och lättsprunget men när bränslet började ta slut och när vinden bet till ordentligt kom kylan. Jag stannade i skydd under och bakom några klippor för mer varm mat.

Nu var alla kläder utom camputrustningen genomblöta och trots energipåfyllning slutade jag inte frysa.

Ok! Slut på testet och tjurskalligheten.
Bytte om till torra kläder och gick in i överlevnads mode.
Jag slog läger.
Godnatt.

Hej

Pga att jag försökte ordna upp lite saker i Sverige och att nätet suger i Amerika kom jag inte igång och ifrån Duncannon  förrän vid lunchtid idag 25 juni. Jag hann få i mig en ordentlig brunch så när jag väl kom igång var jag stark och kunde mata på. Jag rehabiliterade vaden som strulade igår med Bauerfiends kompressions-strumpor så jag hade inga smärtor att gnälla över heller.  Tror man på helande igenom cirkulation så prova sådana  strumpor.

Stenarna som Pennsylvania är välsignade med är lite irriterande för dom drar ned tempot betydlig och då blir jag lite uttråkad efter ett tag.

Regn smög sig på vid 17 tiden så jag festade till med att lyssna på musik.

Gött!

Jag drog några gitarr-riff när möjligheten gavs samt sjöng (mimade tror jag) killed by death med stirrig blick.
Jag skulle vilja ha sett mig själv när jag dyngsur och frustande matade på bland klippblocken.

Nåja vad är väl en dag på åsen.

Strax efter 19 hittade jag en grym tältplats så jag gjorde halt och halvtidig camp. 17 miles (26.5 km) på kort tid gjorde att det blev en mycket bra dag i det stora hela.

Hihihi..

Amplexus Halfway Video: https://youtu.be/OnFMQ2NAgyk

Alien

Ibland spelar naturen en ett spratt. Såg en Alien på trailen idag.

Inte en Alien citizen...

Utan en ALIEN goddammit!

Friluftsdag

Jag hade en friluftsdag idag. 24/6
Skickade min ryggsäck till ett coolt hotell 40 km längre fram och löpte ut lite.

Första 30 km var helt underbara. Platt och PLATT trail. Många farm fields och annat vackert att beskåda.

Sista tio blev jag faktiskt lite trött fast jag inte hade någon ryggsäck och så blev Pennsylvannya-trailen så där Rocksylvannia som myten säger.

Vänster vad lämnade in en orosanmälan och sände signaler om att jag ligger på bristningsgränsen. Blev en lugn avslutning på en suverän dag.  På tal om dagar...Kanske borde ta en vilodag. Sist jag hade en vilodag var 29 maj.

Roddar med räkningar och försöker styra upp vissa civila/sverigesaker på internet.

Aaaahh... blir tokig att hålla på med mobilen och med ururselt nät. Slutar ofta med att inget blir löst. Bra, Så fick jag gnälla av mig lite om det.

Nu dax för lite av varje.

Kommande informativa meningar om Mason/Dixon har egenhändigt kopierats och klistrats in av kriminalvårdaren Jimme Hellström.

"Linjen drogs 1763-67 av astronomen Charles Mason och lantmätaren Jeremiah Dixon. Därigenom fastställdes den omtvistade gränsen mellan provinsen Pennsylvania och provinsen Maryland"

"It represents the cultural border between the Southern United States and the Northern United States".

Med det sagt så passar jag på att tacka några för stöd.

Tackar

För bra samarbete och som bland annat bjudit in mig att föreläsa (Dra några rövarhistorier) om Appalacherna i höst.

Kingen för skobidrag

Samt

 DublinDanne som gjorde det möjligt för mig att höra av mig under Långviks Öppna.

http://open.spotify.com/track/4swEkkLocrQ569W1lYIbdX

Idioti

Sista dagarna har jag umgåtts lite med grabbarna som räddade min kväll vid björnincidenten.  Vi stöter på varandra vid shelters och motsvarande lämpliga sovplatser. Den ena killen är från Schweiz och hans trailname är "not swedish". Jag har faktiskt helt ovetande att jag skulle träffa honom,  bloggat om hans namn i tidigare inlägg. Den andra är en ung pojke från England. Supertrevliga dudes!
Igår möttes vi upp igen i Harpers Ferry.
Dom frågade och tjatade faktiskt att jag skulle hänga på till en tredje snubbens lght i DC. Vi (dom) skulle till och med  få skjuts dom 65 miles till Washington.
Rast-avkoppling-civilisation-bärs och sightseeing.
Vad gör jag?
Tackar som en blöt hund ledsamt men bestämt nej och ljuger tröstande för dom (och mig) att:
- Ni kommer i kapp mig om några dagar.

Jag har visserligen varit i DC två ggr tidigare men jag vet nu inte om jag har en riktigt bra målvetenhet eller om det var...
IDIOTI!
Att inte följa.