TOPPEN

Eftet att ha avslutat gårdagen med 40 km vandring/speedhike gick jag och la mig i ett vindskydd vid botten av Mount Kathadin.

Efter mycket Knapphändigt med sömn ringde mobilen 04.01 och en stadig frukost inmundgades. 

05.15 Startade min sista vandring.
1/3 var mycket avancerad klättring som ofta krävde tre fästpunkter.
Jag visste att brister vaden igen, då dör jag på berget... inte en chans att jag skulle kunna klättra ned på ett ben.
Med en behärskad men bestämd fart var jag snart bland molnen och det blev en helt underbar hike 8 km upp till toppen.
Blev lite känslosam halvvägs upp men jag släppte inte focus på uppgiften-Stabilt&försiktigt
Avsluta på ett säkert sätt hiker!
När jag tillslut 08.14 den 15:e Augusti nådde toppen var det fantastiskt.
Inte så att jag började stortjuta eller tala i tungor men,
Det var bara så jävla skönt!

Först var jag helt inbäddad i moln men eftersom solen värmde upp Maine blev det gudabenådade vyer.
Stannade 2 timmar och käkade lunch fotograferade och njöt.

Vägen ned tog en timme extra för nu hade jag stämplat ut. Det inget jobb längre, bara hiking for fun.

När jag kom ned från berget liftade jag till ett samhälle. Killen som stannade så riktigt sportig ut och bodde i kanada. När han frågade var jag kom ifrån, och jag berättade glatt, sa han:  - Då kan vi snacka svenska! Ännu en suverän händelse. Det var (är ju) en riktig kanonkille. Bland annat var han Multisportare (så nu har jag nya idéer) så vi snackade oavbrutet i en timme och sen när jag var framme vid hostelet gick vi och käkade lunch och snackade vidare. 

Nu är jag i ännu en ministad och bara softar.
Imorgon då?
Chill!
Jag har snittat ett Lidingölopp i ca 100 dagar men inte i morgon i alla fall.
Har nog inte riktig fattat vad som hänt än.
Öl?
Oojaaa...2 st blev det.
Kan inte dricka fler.
Jag är klar
Jag har semester.
I'll be back.
Med bloggen alltså.
Glöm hiking här skall kutas.

Yeeeaaaahh!!!