A song for everyone.

Jag har varit ordentligt förkylningssjuk en vecka nu och jag börjar tappa min identitet. Jag har i stort sett varit sängliggande i en vecka nu så inte ens en tröstbira har jag kunna förmå mig.

Det blev en segdragen förkylning som aldrig ville ge sig men jag är nu helt plötsligt bara över natten på seriös bättringsväg. Jag har egentligen ingen allvarlig identitetskris som många andra kan ha men jag saknar löpningen och nu är hoppet ute att ens bara jogga runt halvmaran... i morgon.

Ja det är ju som det är med det här men borde inte hAn ha stått först med tanke på bokstavsordningsföljden.

Kom å tänka på ett gammalt minne när Lemmy spelade loss och frågade sin monitorkille:
- "Hör du oljudet som kommer från mina monitorer"?

Killen svarade:
- "Näää"

Lemmy sa då:
-"Det gör inte jag heller, skruva upp för fan"!

Var och kollade hjärtat idag.
Det är en del i det detektivarbetet som jag har hyrt in för att utröna varför jag är så svag ynklig och vek varannan vecka.

När jag (J) låg där på britsen och "syster" (S) kollade in hjärtat med ultraljud och sånt, småpratade vi:

(S): Du har väääldigt låg puls, tränar du mycket, Springer du maraton och så?

(J) Ja, normalt så springer jag mycket & ofta långt, det längsta jag kutat på en dag är 8.6 mil.

(S) Mmm jaaaa va bra då.

(S) ?????... Men, men maraton är ju 4!

(J) Ja, Jag sprang två när jag ändå höll på 😀

(S) Tokigt!
Jag går och hämtar doktorn.

Roligt.

vad som är ännu roligare är att jag hade ett starkt och fint hjärta som kommer att tjäna mig bra många år till. Ser de ut som i alla fall. Nu skall jag bara friskna till och eliminera övriga farthinder så vi ses i spåret snart igen.