Sur les Traces des Ducs de Savoie

TDS®

Vet inte riktigt hur jag ska börja.

Har så mycket att säga angående lopp, löpning och även en del som jag funderat på angående psykologi inom löpning.

Måste nog snart skriva ett inlägg om mina funderingar angående det faktum att så många löpare har så dålig(t) själv(känsla)förtroende.

Har jag sagt A får jag väl fortsätta på A så jag lär ju skriva en del om loppet jag nämnde i förra inlägget. 

TDS@UTMB!

(Filmen ger ett exempel på vyer och känslan som kommer att infinna sig.🤪🏃❤️)

Ja, hur in i bomben gick det till?!

Kör lite inledande information så svänger jag över till lite lättsinnigare/läst i bloggandet efterhand.

Orkar dock inte gå in på djupet helt angående reglerna och proceduren som krävs för att ens få chansen att få chansen att komma med på loppet(en) fullt ut. MEEN.... Med lite skrap på ytan kan jag informera att för få delta i tävlingarna under UTMB-veckan är det hårt jobb och tur som gäller för en annan, och alla andra dödliga.

Säg att man tidigare skulle ha deltagit i diverse olika lopp runt om i världen och tävlat ihop ITRA-poäng. Då FÅR man ANSÖKA till tex tävlingen CCC @ UTMB. 

(Den tävlingen jag egentligen sökt till två år i rad).

Eller TDS eller Huvudloppet UTMB.

Ja, sen när man sprungit-kämpat och ansökt då är det sedan ett LOTTERI om vem som kommer att få möjligheten att verkligen delta loppet. 

Träligt.

Just därför så hugger man som en Cobra om man får möjligheten att delta i något av loppen.

Jag har missat lotteriet två år i rad nu och om sanningen skall fram ville jag inte komma in i år. Det var kanske lite för tidigt att hoppa på ett av världens tyngsta lopp direkt efter ha haft infarkter, kan man tycka.

Men som en blixt från klar himmel så mitt i alla blandade känslor över att ha missat i lotteriet ännu ett år fick jag erbjudandet att delta i TDS®

istället för min "Refused for CCC"

Ett lopp som är ett maraton... LÄNGRE på påÄn det lopp jag egentligen sökte till. 

145 km istället för 101 km.

Utmanande.

Naaajs.

Det skulle då bli det längsta och högsta loppet jag någonsin varit i närheten av. 

(Upp på Mount Everest eller bestiga Kebnekaise 8 ggr på samma dag om du hellre vill det.)

🤔

I dare you! 

I dubble dare you!

Okej...Make My Day. 

Fick klartecken från sjukvården. Fick klartecken från mig själv.

Fick klartecken från alla viktiga.

Jag tog chansen.

Jag provar.

Här behövs det förberedelse.

Löparsmarthet och kroppskännedom. 

Köra disciplinerat och rutinerat.

Stenhårt men inte för hårt.

Bygga upp kroppen saaakta... men så fort som möjligt.

Lätt som en plätt.

Tack för idag, Jag går in på lite träningsinfo, tävlingsinfo, mål och lite humor i nästa inlägg vettja.

Kronisk ischemisk hjärtsjukdom och TDS.

IGÅR var det ett år sedan jag fick hjärtinfarkt och hade förstås normalt kunnat förlora mitt liv. 

IDAG är det två veckor till jag och mitt bästa team åker till Chamonix där jag skall springa det största, längsta och högsta loppet i mitt liv. 

Intressant.

Återkommer om loppet. 

Ja, Jag tänker inte utveckla eller fördjupa mig i hjärtinfarkten eller loppet i detta inlägg utan ville bara kicka igång bloggandet och ultratävlingssäsongen med ett:

Hailstorm is back mf'ers! 

❤️😉🇸🇪🏃✊🍉⛰️🫀❤️

V53

Hej!

♡- Inledningen är inget ältande eller ömkande utan endast en inledningsövergång till varför i helvete just Covidåret 2020 måste vara det i särklass längsta året i henninne.

Läkaren sa:

"Man skall inte träna så hårt med kranskärlförtängningar. Men tack vare att du tränat så mycket under åren trots att du har haft förminskad blodtillströmmning så har hjärtat anpassat sig. Hjärtat har utvecklats så att skadorna du nu fått efter hjärtinfarkterna behöver inte begränsa dig för(ödande) mycket."

Sedan sa dom 

- "Så vad som gäller nu är att vi skall öppna upp proppen så får du lite mer syre till hjärtmuskeln och kan kanske springa maraton igen om 6 månader."

Det var en bra men kanske lite förhastad prognos.

Började bra men nu är jag i ett litet viloläge. 

Jag tränade mer direkt efter infarkten...

 ...Än nu för tiden.

Jag har fått lite av en post Hjärtinfarkt/Corona-fysiskdepression. 

Men Hailstorm skall tillbaka ut i spåret igen.

Får bli ett sådant där nyårslöfte för 2021.

Men när börjar 2021 egentligen???

En vecka börjar "alltid" på en måndag, om den inte börjar på en torsdag omkring årsskiftet. Just vecka 1 kan också börja en tisdag-torsdag om nyårsafton var på en måndag-onsdag.

Äsch vi släpper v 1 några meningar och går till hatobjekt nummer 53.

Eftersom vecka 53 egentligen inte finns kan den göra lite som den vill men ändå inte.

Vecka 53 finns faktiskt litegrann men absolut inte på riktigt. 

Alltså... eftersom vi inte kunde börja nya året innan nyår (även om vi så gärna ville) så fick vi vänta till nästkommande måndag.

För att försvåra eller då underlätta det hela så kan som sagt även vecka 1 ... *göra som den vill...

bara den börjar senast en torsdag.

Men eftersom nyårsafton var på en torsdag så körde vecka 53 på hela veckan.

*Lite som statsministern eller den där MSB-liraren.

Snurrigt jag vet, men kortfattat är det så här:

Det finns regler som säger att vecka 1 måste ha minst 4 dagar (gick inte då nyårsafton var på torsdag) eller börja på en måndag.

(det gjorde den)

Fattaru? 

Äsch... Det stämmer i stort.

Hejdå.

Det var det det.

Angående träning lopp och matvanor så ber jag att få återkomma. Har en liten sjukdomspaus nu. Väntas/hoppas på att köra ett å annat nytt lopp kommande år. Vilket gör att jag kommer att köra igång säsongen 2021 under nyårsveckan.

Men nu:

BODEN.

Och Bodens fästning är mer aktuellt än någonsin. Imorgon är det Karl-bertil på TV



 och nu är det bara en vecka kvar av firandet av att Boden gått från Municipalsamhälle till att bli stad. 1 januari 1919 skedde det. Enligt beslut den 13 december 1918 upphöjdes municipalsamhället till stad.

Det var förkovringsdelen i årets julhälsning nu är det jul.

GOD JUL mf!!

What do you call a blind reindeer?

-I have no Eye deer!

What will Adam say tomorrow?

It's christmas, Eve!

Vem har koll på Tomtens ekonomi?

– Bissnissen!

Ultralöpare blev vegetarian - Fick hjärtinfarkter.

I've been through the desert on a horse with no name.

☆But i'm back now☆

(Musik ⬆️ )

När märker man att man blivit gammal?

Jo det är när man tar på sig skorna med skohorn. Alltså ett sådant där långt så man inte behöver böja sig ned. 

Kan också vara att löppassen konstant och jämt känns löjligt jobbiga trots mediokert tempo.... och så må hända får man kanske någon hjärt & kärlsjukdom. 

Under sista veckan av semestern (musik) kändes löppassen löjligt jobbiga.

Vafan är det nu då! tänkte jag.

Det visade sig att jag hade fått, och tillslut fick både en och två hjärtinfarker.

Tro fan att man fick bita ihop för att  komma upp i veckomängden kilometer 🤣

Eller ja, nu kutade jag inte omkring med två infarkter hit och dit. 

Den första (gamla-utan datum) stoppade inte flödet helt men när jag fick the GRAND INFARKT då tog det stopp. 

Jag svimmade inte, vilket är nog så vanligt men det var schuukt svårt att kuta med en hjärtinfarkt. 😁🤔

Svårt att stå upp.

Svårt att leva.

Bra bösigt med andningen.

Det går inte. 

Jag vet.

Man mår sjyvens.

Bra jävla ont i bröstet.

Det trycker!

Så ont att jag kände inte den klassiska strålningen i armen eller berättade aldrig att jag hade just ont utan sa bara:

- jag har svårt att andas.

På riktigt!

Tungt.

Okej nu vet vi det. 

Ja året 2020 sög ju lite. 

Först covid-19 som på riktigt visade sig vara en väldigt långvarig influensa som slår hårt på en ganska ansenlig mängd människor.

Folk blir ibland lagom sjuka men det kan slå långvarigt på muskler, leder, huvud och lungor. 

Jävla skitsjuka.

Och till råge på det så är den på några vis mer dödlig än den vanliga influensan.

♤ Många dör av C-19 

♤ Fler dör på grund av det. 

♤ De flesta av dom som är statistik i det aktuella fallet, dör med det.

Tur att man inte fått Covid-19 än, det är ju så många som råkar illa ut. Kanske det blir upp till 8000 människor som statistiskt dör till följd i och omkring Covid-19 i år.

Jag tycker egentligen att det är fan i mig ingen tävling vad som är farligast så bortse från ev. Jämförelser av siffror.

Folk dör. Vänner avlider, Anhöriga går bort. 

Människor lider och andra blir ledsna.

 

På förekommen anledning så noterade jag nyligen överraskande det faktum är att...

30 000!! 

Dör av hjärt och kärlsjukdomar/år i Sverige.

Med detta sagt så om jag nu inte varit så pass "vältränad" så kanske jag hade dött av hjärtinfarkt i somras PÅ GRUND AV Covid-19!?

Detta eftersom när jag låg där och inte kunde andas med bröstsmärtor från helvetet och Anna ville ringa ambulans så sa jag:

- Äääh... pust.... vi väntar...pust... till i morgon... pust.... så beställer jag ett test...

 DET ÄR NOG BARA DEN DÄR CORONAN. 💀🙉💀

Det om detta.

Nu blev det ju ett jädra ältande om min sjukdom och det allmänna eländet som går 2020.

Jag hade ju till och med kunnat skriva mer om hur allt utlöpte för min del men:

Jag råkade fastna i ett program på SVT nyligen.

MIN RÖST- MUN AANI heter det.

Det var bland annat och framförallt

ett harmoniskt, intressant och lärorikt intervjusurr av Janne Grönroos om Finländare, svenskar och finlandssvenska.

En sista grej om sjukdomar.

Fucking Covid har till och med stulit den gamla hederliga förkylningen.

Man ringer inte längre till jobbet och säger:

-  Tyvärr måste jag vara hemma idag eftersom jag är råförkyld.

Man säger istället sådant där Corona-relaterat:

- Jag har symtom.

Hejdå.

In the summertime.

Minnen från tidigare i år.

Semestern börjar väl inte officiellt förrän på måndag men med en bunt fridagar innan så börjar ledigheten nu. 

Eller måndag kväll då.

Träningen går... inte.

Vi släpper det för nu.

Det har varit lite kärvt i grannskapet sista veckan. Grannen har fått stryk av ett gäng smuts i början av förra veckan. Han lyckades fly in i en park innan det gick helt åt skogen. Någon dag senare gjorde länsman (läs Polis) en husransakan hos grannen och letade sådant där knark i lägenheten.

Som lök på moset och inom samma vecka så kom kulmen.

Så här långt.

Bra precis i måndags kväll brakade det till utanför huset och två maskerade killar klättrade upp på grannens balkong och bröt sig in. 

Sedan kom det 2 till igenom grannens ytterdörr.

Grannen var inte hemma då. Annars hade han nog legat riktigt pyrt till. 

Men som en blå blixt från klar himmel bara några minuter senare sprutade det in poliser. Tre gripna. 🦹‍♂️

Att det blev tre gripna är väl egentligen bara hörsägen för jag såg inte det själv under täcket.

😂

Det var något av den mest spännande första semestertimme jag haft på flera år.

Träningen.

Ja vi kan snacka träning vettja.

Jag har en kompis som försöker att komma i form igen. Han har tränat mycket för 25 år sedan (inte löpningsspecifikt dock)

men är inte riktigt i form nuförtiden. Han började med löpning och började klokt med att gå lunka löp i 3 km och har inte dumökat utan hållit det nu i 2 månader. 

Föredömligt.

Verklighetsförankrat.

Hälsosamt.

Sen har hör man berättelser om folk som har alldeles för hög tro på sig själv ....😉

Siktar mot allsköns Ultra maraton och tankarna dras  hela tiden mot att knäcka ett 100 miles lopp.

Lite som, är huvudet dum-starkt får kropp-hjärtat lida.

Man måste vara på topp om man skall träna och tävla hårt.

Mer om sådana saker senare men för nu tänkte jag bara höra av mig och dra lite anekdoter.

Roligt minne från 2014:

"Nu har det hänt, fan va coolt!

Jag är ute på en sakta promenad så jag hann titta mig omkring på människor och hus. Jag passerar en man som säger - "jag ringer när jag vet"  Och så slänger han MOBILEN I PAPPERSKORGEN!!

Detta är för bra för att inte följas upp tänker jag och påbörjade skuggning. 

(ingen sån där amatörmässig förföljning som på bio utan mycket professionellt och dynamiskt)

Det som gjorde mig både stolt och besviken var att det verkligen var en riktig agentspion för han blev följsamt smidigt upplockad av en bil efter 2 kvarter, och det negativa var att jag hittade ingen taxibil som jag kunde säga 

- "följ efter den där Audin" till.

Det om detta. 😁

En sista grej dårå.

- Skulle inte du spela biljard idag?

- Jo egentligen men det var för lång kö.

Har du sett en Gnutt på sistone?

Löpningen?

Mmmm... går sådär va!

Har haft det oroande tung med andningen så jag har mest kör underhållslöpning och inte pressat mig till bristningsgränsen 🤔 (eller?) sista tiden.

Återkommer annan gång om varför det kan vara livsviktigt att lyssna på kroppen.

I dessa tider känns det lite som en skyldighet att rapportera vad som INTE var problemet.

Man kan säga att jag är lite trött och ligger lite trångt till så jag släpper alla riktiga seriösigheter och berättar om gnuttarna.

En gnutt är en huvudfoting, ungefär 2 stora grankottar hög (ofta ansett vara lika med 23 cm högt) och har vit päls. 

☆ En gnutt utan päls är enligt Gubbgnutten en skär och frysande liten stackare. 

☆ Gnuttarna är i regel vegetarianer. 

De äter gärna morötter och äpplen, men även blåbär. En sallad på morötter och äpplen kallas "moppelsallad" (även kallad gnuttsallad) och passar bra till morotssaft. Den tillagas genom att man tar ett bett av ett äpple och sedan ett bett av en morot och låter det blandas till i magen. 

Morötters betydelse för gnuttar märks även i deras uttryck "Milda morötter!". De äter dessutom ibland rödbetor, men endast ifall de är kokta - Gnuttarnas päls blir nämligen röd ifall de äter råa rödbetor. 

☆ Gnuttar tycker inte om saker som är raka eller kantiga.

☆ Det bästa Gnuttarna vet är att vila och att kittla varandra, eller sig själva, under fötterna. 

☆ Uttryck som "Får man inte koppla av en stund innan vi ska ha roligt!?" illustrerar vad Gnuttarna prioriterar.

Det var det för nu.

Hejdå.