fredag 9 september 2016

A song for everyone.

Jag har varit ordentligt förkylningssjuk en vecka nu och jag börjar tappa min identitet. Jag har i stort sett varit sängliggande i en vecka nu så inte ens en tröstbira har jag kunna förmå mig.


Det blev en segdragen förkylning som aldrig ville ge sig men jag är nu helt plötsligt bara över natten på seriös bättringsväg. Jag har egentligen ingen allvarlig identitetskris som många andra kan ha men jag saknar löpningen och nu är hoppet ute att ens bara jogga runt halvmaran... i morgon.

Ja det är ju som det är med det här men borde inte hAn ha stått först med tanke på bokstavsordningsföljden.



Kom å tänka på ett gammalt minne när Lemmy spelade loss och frågade sin monitorkille:
- "Hör du oljudet som kommer från mina monitorer"?
Killen svarade:
- "Näää"
Lemmy sa då:
-"Det gör inte jag heller, skruva upp för fan"!


Var och kollade hjärtat idag.
Det är en del i det detektivarbetet som jag har hyrt in för att utröna varför jag är så svag ynklig och vek varannan vecka.
När jag (J) låg där på britsen och "syster" (S) kollade in hjärtat med ultraljud och sånt, småpratade vi:
(S): Du har väääldigt låg puls, tränar du mycket, Springer du maraton och så?
(J) Ja, normalt så springer jag mycket & ofta långt, det längsta jag kutat på en dag är 8.6 mil.
(S) Mmm jaaaa va bra då.
(S) ?????... Men, men maraton är ju 4!
(J) Ja, Jag sprang två när jag ändå höll på 😀
(S) Tokigt!
Jag går och hämtar doktorn.


Roligt.
vad som är ännu roligare är att jag hade ett starkt och fint hjärta som kommer att tjäna mig bra många år till. Ser de ut som i alla fall. Nu skall jag bara friskna till och eliminera övriga farthinder så vi ses i spåret snart igen.






Don't put the blame on me

Exklusivt förhandsvisning av senaste blogginlägget för aktiva bloggläsare.



Första kapitlet.
Jag har varit ordentligt förkylningssjuk en vecka nu och jag börjar tappa min identitet. har varit i stort sett sängliggande i en vecka nu så inte ens en tröstbira har jag kunna förmå mig.

Det blev en segdragen förkylning som aldrig ville ge sig men jag är nu helt plötsligt bara över natten på seriös bättringsväg. Jag har egentligen ingen allvarlig identitetskris som många andra kan ha men jag saknar löpningen och nu är hoppet ute att ens bara jogga runt halvmaran... i morgon.

Andra kapitlet
Tro det eller ej eftersom jag lägger upp detta men jag bryr mig inte om Hen´s vara eller ej utan det som känns respektlöst är ju att det inte finns Förtryck(t)
☆ Personnummer. 
och vid eventuellt brott begånget. 
☆ Påhittat födelsedatum.

Ja det är ju som det är med det där men borde inte hAn ha stått först med tanke på bokstavsordningsföljden.



Mellansnack.
Kom å tänka på ett gammalt minne när Lemmy spelade loss och frågade sin monitorkille:
- "Hör du oljudet som kommer från mina monitorer"?

Killen svarade:
- "Näää"

Lemmy sa då:
-"Det gör inte jag heller, skruva upp för fan"!


Tredje kapitlet.
Var och kollade hjärtat idag.
Det är en del i det detektivarbetet som jag har hyrt in för att utröna varför jag är så svag ynklig och vek varannan vecka.


Mitt-i-kapitlet-surr
När jag (J) låg där på britsen och "syster" (S) kollade in hjärtat med ultraljud och sånt, småpratade vi:

(S): Du har väääldigt låg puls, tränar du mycket, Springer du maraton och så?

(J) Ja, normalt så springer jag mycket & ofta långt, det längsta jag kutat på en dag är 8.6 mil.

(S) Mmm jaaaa va bra då.

(S) ?????... Men, men maraton är ju 4!

(J) Ja, Jag sprang två när jag ändå höll på 😀

(S) Tokigt!
Jag går och hämtar doktorn.


Roligt.
vad som är ännu roligare är att jag hade ett starkt och fint hjärta som kommer att tjäna mig bra många år till. Ser de ut som i alla fall. Nu skall jag bara friskna till och eliminera övriga farthinder så vi ses i spåret snart igen.


måndag 5 september 2016

Ensam eller själv.

Alla har vi en dålig dag.
Men det finns folk som går på vänster sida på trottoaren det kan man fan inte skylla på en dålig dag. Så gör man bara inte.

Ta en bira på en hak själv utan att låtsas vänta på någon, är det out of bounds.
Är det alkisvarning eller självförtroende?
Är du ensam eller själv?
Är det egentid eller taskig självkänsla?
Om inte du gillar ditt sällskap vem fan skall göra det då.


Satt på tunnelbanan en dag.
Plockade fram mobilen.
Skämdes. 
Jag önskar att alla kunde stoppa ned sina mobilen i fickan och börja prata med varandra. Kanske bara titta ut igenom fönstret eller läsa tidning så att jag kan sitta och hålla på med Facebook utan att skämmas för den underhållningskrävande och uppkopplingsberoende befolkningen som inte kan låta luren kallna lite i fickan.





ANNARS DÅ?
Fett off! 
Har nu varit träningsoförmögen i 11 dagar och 22 timmar.
Vanurå? 
Jag ligger fett förkyld i tältet på ingarö. 
Riktig jobbigt i ögonen och bihålorna.
Ont tinningarna och håglös. mm osv. Sjukskriven från och med... Nu!
Meeeen samtidigt rätt najs att kravlöst få ligga å "mysa" i sovsäcken och lyssna på vinden mellan tupplurar.
Man (läs; moi ) Måste försöka leta efter måbrakänslan i alla leegen.





Är du svart.


Svart är en färg som kan definieras som frånvaron av alla andra färger eller som närvaron av pigment av alla andra färger. Orsaken till att något för ögat verkar svart är att inga synliga färger reflekteras. Svart kan ge uttryck för styrka, auktoritet, elegans, formalitet, död, ondska och mysterier. Det anses vara en väldigt formell, elegant, och prestigefull färg. Det är en klassisk färg på kläder, möjligtvis eftersom det får den som bär det att verka smalare och mer sofistikerad. Svart representerar en avsaknad av färg, det ursprungliga tomrummet, tomhet och är en mystisk färg som associeras med rädsla och även, exempelvis i begreppet "svart hål", det okända, eftersom mörker förhindrar seende. Svart har vanligen en negativ innebörd, som i "svart lista", "svart humor" och "svarta döden





Vad som inte står i förklaringen är hur SVART en flickväns blick kan bli.

tisdag 30 augusti 2016

Ja jag tänkte

Det är ett år sedan jag nådde Mt. Kathadin's topp och målet på Appalachian trail. Nyss men länge sedan. Jag har till och med hunnit tillbaka till Amerika och leden och vandrat en 20 mil sedan dess.

Time goes by.
 
 
För inte så länge sedan anlände jag hem i trapphuset inte ont anat vad som skulle komma. När jag stod och väntade på hissen (jaa jag tar hissen ibland) brände det till lite grann på höger sida om halsen. Jag drog upp handen lite så där som man alltid gör när det bränner till på höger sida om halsen.
Jag hinner bara gnugga 1.5 sekund innan det sticker till rejält på vänstran.
Å jag klappar till.
Ner faller en hyfsat sargad geting. Jag har alltså blivit stungen 2 (två!) gånger på HALSEN. Jag blev så sur och besviken på getingen att jag lät den ligga där på golvet och självdö. Jag har viss erfarenhet av att jag inte är särskilt allergisk så det uppstod ingen panik men jag gick upp och förberedde lite tabletter som skall neutralisera allergiska reaktioner.
 
 
 
Antar att det var Länge sedan jag tränade när till och med klockan av sig själv ändrar klock-mode till texten SPRINGA.




"Förr var det värre, men jävligare har det blivit med åren, Men så här jävla sämre har det ta mig fan aldrig varit så dåligt!" 
 
Jag har varit krasslig länge nog nu så jag kontaktade ett läkarteam för att utröna om jag bara är vek eller om jag har nått fel som är trasigt.
EKG och annat fix står på agendan nu och snart.
 
För några dagar sedan låg jag i tältet och skulle göra natt.
Jag slog på en låt från min nya spellista på mobilen. Tänkte jag skulle bara mysa till det lite med en rocklåt innan sömn. Ogenomtänkt... Jag har ju universums bästa spellista så det blev en sen natt.
Men så kan man göra ibland.
 
Jo jag tänkte. Har blivit mjuk och blir rörd av samspelet mellan Zlatan och Rooony.
dom ser ut att ha kul ihop. Jag gillar när folk har kul ihop.
 
 
 

 

onsdag 10 augusti 2016

REGN, KLÄDER (Matkommentar) OCH VATTENVETENSKAP.


Om man skulle jämföra med mina vänner eller fjällvandrare i allmänhet har jag förmodligen ganska lite kläder och packning som helhet för två dagar, en månad eller fyra.  Men om man jämför med mina USA-vänner på trailen är jag en sherpa.




Angående just kläder och skydd mot naturens krafter har jag hittat för mig en närmaste perfekt uppsättning.




Tältet Hilleberg Akto är ju förmodligen världens bästa enmanstält för mina ändamål. Väger lite mycket (1.6kg) för att bära omkring i varmare trakter men det håller stånd från regn och hårda stormar samt att det är stort nog att du kan tillbringa lång tid i det, röra dig smidigt och utöva dom flesta aktiviteter du behöver utöva i fält. Det ger att väldigt bra skydd.
Det är mitt hem och fort i fält och då får det väga lite extra.




Jag har förutom det jag alltid bär på mig som grunduppsättning:
(Skor, Strumpor, kalsong, shorts, T-shirt)
2 småbyxor
2 strumpor
1 T-shirt
1 långärmad underställströja.
1 Regnjacka
1 Lättviktsdunjacka.
1 Galet lätt och bra löparjacka.
1 Lättviktslångbyxa.

Finessen med denna uppsättning där det oftast blir ett gyllene tal av tre är att när jag har sedan tidigare blött ned en uppsättning och uppsättning två blivit blöt pga ihållande regn har jag den tredje klädvågen till att vara torr, varm och glad när jag sökt shelter för natten.
Jag gillar inte att vara blöt och kall.
Jag har kanske verkligen behövt tredjevågen kläder några få gånger men då behovet uppstått har jag varit otroligt tacksam att jag har haft med mig den.




Om det inte skulle regna men är väldigt kallt väder kan jag ta på mig "allt" jag har och det blir en föredömlig lager på lager funktion.

REGNJACKA.
Se till att ha luva på jackan för det uppenbara att det skyddar huvudet mot regn och vind i kombination att den bevarar värmen från kroppen. På höga höjder kan det vara nästan livsavgörande.




MAT
Matens nödvändighet eller energi överhuvudtaget har jag tagit upp i tidigare inlägg men det tål att nämna att det är viktigt för styrka, värme, motivation samt för att allmänt hålla dig på bra humör.
Som jag nämnt tidigare blir jag starkast av varm mat. Gärna salt. Den ger en trygghetskänsla i allmänhet, och förmodligen bara mentalt men en känsla att jag äter riktig och nyttig mat.





VATTEN
Vad jag nu kortlångt skall tipsa om är att vatten är viktigt även om det regnar (och kanske kallt) fastän du inte är törstig.

Kroppen behöver vatten för att hålla värmen också. 

Oj! sista meningen har jag nog inga medicinska fakta på men jag upplever det så. 

Det finns naturligtvis riktiga forskningsfakta om allt detta.
Jag delar "bara" mina ovetenskapliga känslobundna men erfarenhetshämtade tips så att du har något att gå på när du är där ute.

"Sanning" är dock att du blir lika uttorkad i kyla om du är ute och aktiverar dig och när du andas ut så kommer det ut koldioxid och vatten. Anstränger du dig hårt fysiskt så andas du ut ca 1 liter vatten i timmen trots kylan. så att är du ute på en hård vandring eller motsvarande och har regnkläder kan du förbruka ganska mycket vätska trots kylan.

Och JA! Människan har behövt vatten i miljoner år så den har utvecklat en reaktion att sända ut en törstkänsla när den behöver vätska och generellt är det naturligtvis så att:
Är du inte törstig, så behöver du inte dricka.



Med det sagt så finns det undantag när du inte riktigt noterar törstkänslan. 
vi ignorerar törstkänslan då vi istället är inriktade på att prestera. Det kan förstås vara vara när du är blöt-frusen-rädd-har smärtor eller att någon annan känsla stör ut törstkänslan.  Törsten kommer då först när vätskebristen är så stor att den redan har en inverkan på prestationen.

Svårt va? 

Drick men drick inte!

Vi är ju olika hur känsliga vi är för vätskebrist och man känner sin egen kropp bäst men här delar jag som sagt "bara" mina ovetenskapliga känslobundna men erfarenhetshämtade tips





ALLTSÅ.
Till syvende och sist, du behöver inte dricka vatten hela tiden som tokstollarna på kontoret.

Överdriv inte utan kör på med sådant där gammaldags svenskt lagom. 

När man har fyllt upp så att kroppen är nöjd går det inte att lagra/bunkra upp vatten i kroppen i förväg. 
Därför, drick någon klunk vatten lite då och då trots att du inte tror att du behöver det när du är i fält.  Speciellt när du utövar fysisk aktivitet, fast det regnar och du är trött-blöt-frusen-rädd eller har smärtor. 

lördag 6 augusti 2016

Kalmarmilen.


KALMARMILEN
 
Jag var ju som tidigare sagt väldigt nervös inför loppet.


 
Då är Kalmarmilen avklarad.
Det har en hel del med att 10 km är så pass kort att man måste springa på rätt duktigt direkt från början. Ligga på gränsen av gränsen så att säga.
Så mycket som jag har tränat jogging borde jag kanske prestera bättre tider än vad jag gör men som försvar så har jag ju tränat långt och länge-löpning och inte haft någon ambition att kuta skryttider på sprintdistanserna.
Jag är fortfarande långt ifrån någon bra form men det tar sig sakta och jag skall jobba på att ta Pers på mil och halvmara samt eventuellt 30 km i år. Sedan nästa år kanske försöka ta snabbheten till ny nivå och springa någon tid som jag kan nämna med befogad  stolthet.
 
 
 
Kalmarmilen ja!

Jodå det gick fina fisken utifrån förutsättningarna. Jag satte upp ett mål att försöka komma in på 47-någonting och en dröm om 45.
Dumt att ge upp drömmen på förhand så jag startade då förstås i 45 min/mil tempo. 
Varken mer eller mindre.
Tänkte: "jag måste ju prova"
Men var observant på att inte dra på mig syra.
 
Det gjorde jag naturligtvis ändå.

Första fem gick smidigt och jag låg på en beräknad sluttid av 45.30 men sedan sackade jag 5-15 sek för varje km.


Med en km kvar bet jag ihop och drog på en rackarökarspurt (kändes så i alla fall) så jag klarade målet
(nä... inte drömmen) och kom in på 46.52
Personligt rekord med 6 sekunder!
Och persbanrekord med typ en minut.
En bra start på vägen.
Roligt.