För några dagar sedan.
-Aaaaah!
(Utbrast jag efter en rejäl klunk öl.)
(Utbrast jag efter en rejäl klunk öl.)
(Mitt sällskap.)
-Nä det var inte ok.
- Du lät som en gubbe, och en gubbe som har längtat hela dagen efter den där klunken.
-Ööööh ja?
(Sa jag när jag precis fyllt 48 år och längtat hela dagen efter en kalljävlaöl.)
Visste du att Nervknut heter ganglion på engelska.
På latin är det: Ganglion.
Också.
På latin är det: Ganglion.
Också.
Nog visste du väl att i en studie enligt brittiska Metro har dom kommit fram till att "Smarta individer behöver mer ensamtid, de kan till och med må dåligt av för mycket umgänge"
Jag var och röntgade mina njurar för någon dag sedan.
Det skall vara en försiktighetsåtgärd bara.
Nåväl det jag skulle säga angående sjukvårdsbesöket är att dom skulle spruta in något som heter kontrastvätska. Det känns i kroppen när dom gör det, så sköterskan som skulle verkställa insprutandet instruerade mig hur det skulle gå till och hur det skulle komma att kännas.
Det skall vara en försiktighetsåtgärd bara.
Nåväl det jag skulle säga angående sjukvårdsbesöket är att dom skulle spruta in något som heter kontrastvätska. Det känns i kroppen när dom gör det, så sköterskan som skulle verkställa insprutandet instruerade mig hur det skulle gå till och hur det skulle komma att kännas.
Hon berättade att det kommer att bli varmt i halsen och ganska omedelbart senare skulle det kännas som om jag har kissat på mig.
Bra så.
Det jag nu undrar är; vilket är värst:
Att vätskan är så "radioaktiv" att den bränner i blodådrorna?
eller
Att sjuksystern vet hur det känns att kissa på sig?
Jag är på väg tillbaka.
Har äntligen kommit igång med löpningen så att jag kan springa mer än fyra kilometer utan att börja gå.
Minnesanteckningar från träningsdagboken i anslutning till min födelsedag säger med glädje:
Nu rast vila.
Att sjuksystern vet hur det känns att kissa på sig?
Jag är på väg tillbaka.
Har äntligen kommit igång med löpningen så att jag kan springa mer än fyra kilometer utan att börja gå.
Minnesanteckningar från träningsdagboken i anslutning till min födelsedag säger med glädje:
"Wow helt plötsligt drog jag ut på ett pass som har tendens att likna ett långpass och jag hade inte något av dom problem med att kuta på som jag har haft tidigare.
Jag sprang till Matte och väntade några minuter och så körde vi sista 4 tillsammans.
Jag sprang till Matte och väntade några minuter och så körde vi sista 4 tillsammans.
Gick inte snabbt men 16.5 km är års-PB i längd.
Bra jävla pass."Nu rast vila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar