Dålig dag

Number One Bull Shit.

Det är lördag och jag vaknade upp vid 14-snåret efter att ha jobbat natt igår.
Mina planer idag bestod av att dra ut på ett långpass på minst två timmar.
Kände mig seg och hungrig när jag vaknade men efter ha fått i mig lite ätbart så drog jag ändå ut.
Jag började spontant med att springa sträckan längds Karlbergskanalen som är väääldigt platta första 5 km. När jag kom till Tranebergsbron (5km) så kände jag mig rejält trött och matt så jag insåg att det blir en tung dag.
Då tog jag beslutet att istället att jogga hemåt och ta nya tag i morgon, Söndag.
Blir så ibland, och oftare när man är ur form.
Som Tage Erlander sa, Även ett inställt träningspass är ett träningspass.

 

Jag kom hem duschade och svepte en prottedryck.
Äääh det kanske inte var just proteindryck men det blev nog en halv lite vatten och en kopp kaffe innan jag la mig för att sova middag innan nattjobbet.
Så blev det lite lugn i stugan och då är det väl på sin plats att jag berättar lite om:

Ekorrens och dess bon.

Bilden här ovan har inget med ekorrar att göra.. det är ju skalman, som är en sköldpadda för bövelen.

Ekorren är den enda gnagare som har sitt bo ovanför snötäcket.
Boet är ca 30 cm i diameter och är oftast placerat intill trädstammen 6-10 meter över marken.
Det är främst granar som utnyttjas som boträd.
Som regel sover ekorren ensam men kan under kalla vinterperioder dela bo med andra ekorrar.
Under sommaren byggs ytterligare ett väl isolerat bo för ungvårdnaden.
Ekorren har inget revir så flera individer kan under god tillgång på föda ses i samma gran.

MARS

Jag lyssnade alldeles nyligen på en riktigt bra liveversion av Köppäbävisan.

Känslan var inte riktigt som att vara i form och löpa miltals i terränglådan men jag blev glad och kände för att vråla med i refrängen.

En dag skall jag kuta UTMB...
hmm utmb är ganska svårt att kvalicera in på men lika (typ 😆) bra fast lättare att få plats på är Suisse Alpine Ultra så jag får börja där.
Galet jobbigt, svajnigt coolt och underbart vacker natur. 

Då det är 7.8 mil med samma lutning i bergsbackarna som taken på Älvsbyhus känns det som om jag skjuter upp även det loppet på framtiden.

Men drömma får man.

Jag kör på med träningen men det går Schuuukt trögt. Samtidigt som jag ena dagen jublade över årets bästa pass (8 km med härlig känsla i kroppen.) Så blev följande dag en stor kamp att bara orka springa 1 km utan stopp!?

Jag deffar samtidigt som jag håller igång med att köra 1 till 3 kortare pass varje dag och förhoppningsvis släpper det snart så långpassen kommer in i mitt liv igen. 

Det blir nog allt bra detta tillslut.

 

Längtar tillbaka till när 16 km var ett återhämtningspass.

 

Hörde du hur det gick när två norska fängelsekunder bestämde sig för att fly?
Jo eftersom deras cell låg på sjunde våningen så knöt de ihop en massa lakan och rep och hängde ut genom fönstret.
– Klättra ner och se om det är tillräckligt långt, bad Ole. Terje kravlade sig ut genom fönstret och ner. Efter ett tag kom han flämtande upp.
– Det här går inte. Repet är för långt. Vi måste kapa det flera meter.

 

 

Sveriges bästa kebab ligger i Skärholmen.

Hårda bud.

Nu är det nog.
Jag har börjat köra på och skall få bukt på fysiken. Jag tänker bland annat gå ned 5 -10 kilogram i vikt till Barcelona Marathon om 3 veckor. Det är en lång väg att vandra till att komma i form igen men nu har jag börjat. Jag återkommer med en mer renodlad rapport i kommande blogginlägg.

Väldigt lång väg att vandra.

Citat från träningsdagboken efter dagens pass:

"Överjävulskt jobbigt. Fruktansvärt seg i benen efter gårdagens många pass.
Många pausar med gång.
Förvisso var dagens runda inplanerat som ett rent fettförbränningsmotorutvecklande  pass, så även om det var ett helsike så blev ju slutresultatet bra.

Sträcka:12 km
Hastighet:8 km/h
Tempo:07:30 min/km"

Vi släpper träningssurret ett tag för jag måste duscha och ila till jobbet men ett annan ämne som jag vill dela med mig av kom upp i huvve... 

Nu jövlar är jag snart pensionär för jag har gått så långt att jag önskar mig en badrumsmatta när jag fyller år. 

Eller förresten ge mig två så kan jag ta med mig en när jag sover borta. 

Vad mer då? 

Jaa....  jag har jag börjat spara i fonder.

Rambo och motiverande samtal.

 Idag hade jag en tung dag, kände mig trött och omotiverad. Jag hade tidigare under förmiddagen haft en överläggning med mig själv om träningens vara eller icke vara. 

Idag var det inte svårt att komma fram till att ibland måste man ta det lugnt också.

Jag har ju faktiskt tränat min korpulenta kropp 12 av senaste dom 14 dagarna. 

Vila är lika viktigt som själva fysen.

Det är vilodag idag -

också.

Känner mig rätt förkyld -

också.

Då jag skulle jobba natt i natt så låg jag och sov middag vid 14-snåret när telefonen ringde.

Coach Ekan ringde och stämde av hur många kilometer det blivit hittills idag.

- aaah men asså det har blivit noll...

 

Ooops, Fel svar!

 

Nu över till något helt annat en stund då.

Visste ni att den årliga procentuella förändringen över människor som snubblar i en pool och drunknar i USA nästan exakt överensstämmer med antalet filmer Nicolas Cage medverkar i?

Av detta kan man dra slutsatsen att det hade varit lämpligt för den amerikanska badsäkerheten att be honom gå i pension.

En bättre lösning hade kanske dock varit att inte dra någon slutsats alls.

Amerikanska forskare vid universitetssjukhuset för mental psykos i Iowa har spårat källan till en mängd psykiska och mentala problem hos deras patienter.

Undersökningar har visat att män som var i tonåren under 80-talet och ägde en så kallad "Rambokniv" har 373% (jo säkert) större chans än en normal(?) människa att lida av våldsamma mentala problem senare i livet. Dessa problem kan yttra sig på en mängd olika vis, i de mest extrema fallen har både mord och väpnade rån begåtts.

Tillbaka till samtalet.

Coach blev inte arg, eller så visade han inget av det i alla fall. Istället fick jag en lagom avvägd dos positiva fysiologiska fakta blandat med pepp, häckel, hån och uppmuntrande påhejade ord. 
Det är det som behövs ibland.

Jag klev omedelbart upp ur sängen och inmundigade en lättare lunch samt började ladda för att dra ut i spåret. Jag körde ett pass på 6 futtiga och jobbiga kilometer. 

6 kilometer utan att stanna är inte direkt något att hänga i julgranen men det var det bästa passet jag haft sedan 18 september 2016.

Tack för samtalet.

Tack för idag.

Idag vilodag.

Ja jag är långt ifrån i form och måste ta det lugnt på vägen tillbaka.

Jag har kört en del cykling och lugna joggingar. Tror att all möjlig träning är av godo i detta läge. Spelade innebandy igår.
Tog det lugnt förstås.
Tror även bandyn kan bidra med att jag kan komma tillbaka som löpare igenom att väcka upp andra muskler än löparmusklerna.
Helheten.
Nu har jag känt mig väldigt trött sista två dagarna så det blir att kolla på löparfilmer på Youtube ikväll. Har en myskväll med Aloe Vera dryck, kycklingkorv och popcorn.

Vad i allsindar skulle få mig att flytta till Schweiz? 

Go-go-go

Först å främst kan kanske detta vara en av dom finaste målningarna jag sett.

💕

Jag skall vara frisk nu.

Kan börja köra hårt. 

Alla tester säger kör!

Men nu är jag "helt plötsligt" på minus noll i formtopp. 

Fy fabian för svartepetter vad jobbigt vägen tillbaka är. Jag har liksom inget att komma med när jag blir trött. (ca 2 km jogging)
Det tar stopp & jag har inget att plocka fram. 

Förr... ja kanske bara för 3-4 månader sedan då var första 30 km behagliga och sen om det började slita fanns en grund som gjorde att det gick att mata på trots trötthet och och annat.

Nåväl, jag skall inte gnälla:
Forskare har upptäckt och negativitet faktiskt kan skada nervceller i hjärnan som styr känslor, förnimmelser och minne.
Negativt ältande sätter nämligen i gång en stressreaktion som leder till ökad utsöndring av stresshormonet kortisol.
Ju mer kortisol som frigörs genom negativa tankar och upplevelser, desto svårare blir det för hjärna att bilda nya, positiva minnen.
Kortisolet bryter ner hippocampus som bland annat spelar en viktig roll för minne, känslor och inlärning.

Positivt tänkande är guuuuld!
Skitbra.
Doktorn sa att jag måste vara smart nu, inte köra på som en galning.

Men vet du i vilket land dom kämpar på hårdast?

Jag brukade nästa alltid vara smart.
Förr.
Jag har länge och oftast varit lite av en expert på att anpassa hastighet och distanser utefter vart formen är och jag har förhoppningsvis en viss självkännedom på vad jag klarar av kvar, så detta skall nog gå bra.

Denna vecka har jag kört en del grundläggande gå-lunka-löp. Ett par 8 km cirka 3x2000m med hikevila och lite alternativ treening medels blandad cykling.
Korta pass som egentligen mest har som funktion att väcka upp björnen som sover.
Skaka igång alveolerna broschan. 

#asicsfrontrunner 

Vi får se va det blir med det här då.

I can see you're out of aces

Alla barnen blev innebrända utom Dan, han är pyroman.

Var hos doktorn idag.

Typ friskskriven.

Skall bara kolla njurarna och sånt bös men jag har träningstillstånd.

Yääääh! 

#ASICS FrontRunner

Körde 3x2000 med gåvila idag.

Nä fy fabian, att jag använder 3x2 km som en benämning på det jag gjort idag är ett sånt vedervärdigt hån mot ett riktigt 3x2-pass att jag borde sluta blogga nu!

Vill inte ens försöka återge vad jag fysiskt höll på med...

Det är bara obehagligt. 
I mina ögon... 

katastrof. Fult. Fruktansvärt. Inte kul.

Jag var lika trött i ben och bröst efter 8 km jogg/promenad som när jag "normalt" kört 30 km trail

Det är lätt att träna när man är i form.

Eller om man bara har en skön grund.

Även helvetespassen är lätta för du har en trygghet i att vara helt urlakat slut och ändå har nåt som gör att det är bara mata på. 

Du mår bra av att vara så slut att du spyr.... 

När du är i form!!!

Det är andra bullar när du är helt off.

Därför: 

Jag har en liten konflikt med karaktären. 

Sprangjoggade lite nyss. Magen skymde löpsteget och fläsket malde ned min kropp till utmattning. Mina ben kändes som kraftlösa nykokade färskpressade bandspagetti och sugröret jag andas igenom var ingentäpt av

...Nåt. 

Då tänkte jag, "nu jädrar måste jag idiotbanta för detta håller inte" 

5 min senare svänger jag in på Café Maräng och beställer in en kaffe och kladdkaka? !

Kuken också.

Löpfika kan man göra hur mycket som helst om man är i form men inte när varje meter är en kamp.

Förresten så fåår man använda sitt eget könsorgan som svordom. 

Om man är binär förstås, annars blir det ju tokigt. Icke trovärdigt.

Jag är på väg tillbaka.

Jag skall vara försiktig men nu är det dags att inleda resan tillbaka.

Men först en bira med moster Annette som till äventyrs skall flytta från stan mot nya äventyr. 

Vi valde Harry B James sista kväll på Regeringsgatan.

Bartömmningspriser på matn.

Lätt.

Det om detta. .