TACK.

För presenten 🎁.

För tre år sedan. 👏😂🤭

Jag skulle nu sent omsider vilja säga tack till er med en kort bildblogg.

Först tack till min kära Anna som gjorde det möjligt för er att skapa.

Hon tog tag i samla vänner, medborgare och kollegor till att skapa en för mig sagolik present.

En insamling som jag enligt jantelagen naturligtvis själv inte skulle kunna ställa an. 

Presenten som bestod av en insamling för att jag skulle kunna åka utomlands och genomföra

... Deltaga i 😁 menar jag... 

i ett av världens största och (visade det sig) tyngsta ultralopp. 

Och så blev det. 

Skall inte gå in på dom krångliga detaljerna men jag lyckades kvala in och blev tillslut antagen till att springa ett av loppen.

Så blev det. 

Jag åkte till Chamonix och UTMB- veckan. 

(Titta gärna på länken för mer information om miljö och lopp)

Skall inte heller redovisa i detalj hur tävlingen gick för det kommer en "Loppsammanfattning" senare när jag samlat känslorna om det. 

Men i alla fall. 

Jag fick känna mig stolt. Duktig, hedrad och nervös. Tuff och hård men också verkligen uppleva att jag är bara en liten lort bland bergen på detta lopp.

Det blev inte det resultatet jag ville på tävlingen men vi hade en underbar tid. 

Tävlingen var ohotat den enskilt tyngsta Ultran jag provat på men också den häftigaste. Så underbara miljöer och så kärvt. 

Love it!

Måste träna mer och bättre.

Och..

Mont Blanc.

Chamonix kan var den vackraste platsen jag bevistat. Jag har nu varit där två gånger och har haft helt fantastiska veckor.

La Fiola.
Cafe på Bergsvägg 1500 möh.

 

Gränd i Chamonix

Cham city.

Nu är födelsedagspresenten använd.

Det var NI som gjorde att jag kunde åka, fixa och göra alla förberedelser som krävs.

Och jag höjer er till skyarna:

Anna Sundberg 

Ann Sofie Landin

Diana Nilsson

Kenk Inga 

Dennis Åhlberg 

Jenny Havh

Märit & Stefan

Inga-Karin Sundberg

Ulla & Tammie

Jarkko Leinonen

Rickard Törnkvist 

Martin Blohm

Jimmy Nyberg 

Patrik "Tuppen Olsson

Niklas Larsson 

Ulrika Swärd

Anders. 

Hirvi. 

Stefan. 

Göran 

Örjan

Viktor Forssander 

Henrik Vidin

Hannah & Johan

Robert Adamsson

Lena & André

Leffe

Madeleine Olsson

Lennart Engvall

Tony & Therese Vistierna

Peter Frisk

TDS igen!!

Vi åker till Chamonix på söndag för att på tisdag 23 augusti klockan 00:00 starta om TDS efter förra årets avbrutna lopp.

 *Edit Mf. Det är idag, dvs inatt 00.00!

Nu kommer en harang som kan låter lite som styckes-oxymoron.

Skall bli kul (spännande) men jag bör inleda med att jag tror inte jag kommer att klara att slutföra loppet.

Jag är helt enkelt inte i den form jag önskar eller på samma nivå som förra året och TDS är så jävulskt jobbigt att DNF (did not finish) är det mest logiska.

Det gör mig *förbannad.*

Att jag skriver att jag troligen inte kommer kunna gå i mål är ingen brasklapp för att sänka förväntningar, skylla ifrån eller för att ursäkta eller bortförklara på förhand utan bara ett logiskt faktum att så skulle det mycket väl kunna gå.

Jag är beredd på det och är inte rädd för det.

Nu säger du kanske 

- "Alla psykologistudier säger att har man ingångsvärdet med misslyckande som alternativ är det raka vägen till misslyckande"

Men icke! 

*Förbannad* och knyter näven i fickan.

Jag går in med ingånsvärdet att slutföra. 

Inte med risk för livhanken men inget ynk eller gnälldemoner skall stoppa mig.

Sen kanske tiden tar slut och tävlingsledningen drar repet så att jag inte FÅR fortsätta. 

Det kan hända, men då har jag gett allt jag kan och har inget att grina över. 

Bara ta skeden i vacker hand, dricka öl 🍻 äta crossiant med nutella och vara stolt över vad som gjorts.

Vädret skall bli bra med dom kriterierna att det inte blir regn, åska och kallt. 

Ingen heat warning har utfärdas heller men ser dock ut att bli 25 på dagen och ca 10 på natten en normal dag och höjd . På 3000 m blir det några minusgrader men jag skall inte stanna länge.

Snart hämta nummerlapp och köpa ☀️ skydd. Och sen efter lite mingling blir det sova middag.

Mer om allt (fort)löpande.

... Stay tuned.

Början mot framgång.

Det är mänskligt att då och då känna sig missnöjd. Men att ständigt klaga på minsta lilla, särskilt sådant du varken kan eller tänker göra något åt, är dumt. Gnäll föder nämligen mer gnäll. Och det är extremt smittsamt. Summan av allt gnäll är en stark känsla av frustration och maktlöshet.

Så är det.

Men vi kör.

Fick det där Covid-19 i början av februari precis när det försvann från samhällsfarliga listan. 

Jävla typiskt.

Inte ens när man får C-19 får man vara märkvärdig och sjukskriva sig.

Efter min lilla influensa fick jag en dipp och svårt att andas under träningspassen. I månader.

Vem har sagt att livet är rättvist?
Vem har sagt dessa ord?
Vem har sagt att vi lever i frihet?
I vår fjällhöga nord
Ja, inte var det jag, 

kanske var det du. 

Ja, inte var det jag.

Bara detta att mitt lokala apotek jämnt är stängt när jag behöver något. 

Det är ju förstås inte så, meeen. 

Tror dock att jag har sett någon skylt med öppettider på nämnda apotek. 

Om jag inte missminner mig så sa skylten något så här...

Apoteket är stängt mellan 9 och 11 samt 12-16. Övrig tid på dygnet är det inte öppet.

Skall jag vara ärlig så har jag faktiskt lyckats pricka in när det varit öppet några gånger. 

Och då!

Med den ofördelaktiga koefficienten att 1,5 av 2 gånger får jag kommentaren

 - "vi har inte det märket du önskar, vi har detta istället." 

Samt 4 av 9 ggr får jag svaret 

"vi har inte den varan inne alls just nu men vi kan beställa till på måndag."

HADE JAG ÖNSKAT KÖPA PÅ MÅNDAG HADE JAG INTE KOMMIT IDAG.

 För böveln!

Och förresten är det säkert inte ens öppet måndagar.

Detta för mig in på lite annat. Nu är ju sommaren över. 

Förbi. 

Tänkte dela med mig av ett tips på julpynt, eller helgdags-attribut som det heter i det här jävla landet.

Kanske skall surra löpning istället. 

Det skulle ju vara min identitet.

  

En del har ätardagar för att belöna sig själv och/eller för att "hålla igång" förbränningen så att kroppen inte ställer in sig på svältvarning. 

Eller inte vet jag.

Jag har haft ätarmånader nu sedan september.

Innan jag fick covid till och med.

Idiotiskt.

obra!

Har verkligen ett missbruk. 

Ett vidrigt sockerberoende.
Det räcker inte med en ätardag i veckan för mig utan det blir en ätarstund lite då och då.

Per dag.

Måste träna mera. 

Eller sluta med socker.

Tror jag har labradorgener.

.

Allt jag vill göra är äta gotta och sova.

Länge och ofta.

Det var så lätt att kuta förr. spelade ingen roll om det var 18 minusgrader eller natt och ösregn. 

Kärvare dess då bättre.

Jag letar bara efter ljuset i tunneln. 

Och sent omsider verkar det ha vänt lite.

Jag har inte offentliggjort någon pension från löpandet än så följ med.

To be continued...