Hur tröstar man en vegan?

Soya soya, ingefära!

Ledig dag. Vaknade lycklig, kände mig oövervinnerlig och klev upp supertidigt.

 Jag tänkte att idag skall jag göra bort saker som jag prokrastinerat länge nog. Inga sådär akuta eller för dagen superviktiga grejer men det behövs göras "snart".

☆ Gå tillbaka till en affär och ta bort larmet som sitter fast på ett av mina kalsonger !? 😀

☆ Betala tillbaka 40.000 till banken. Stålar som blev över när jag tog lån för att göra skönhetsoperationer. 😂

☆ Köpa en ny PC-mus. 

♢ Springa en runda.

♤ Blogga kanske.

♤ Maila vänner jag försummat.

♤ Betala flygresan till Barcelona.

♤ Kolla om jag får ledigt för att springa springtävling i Kalmar nästa vecka.

♤ Packa inför segelbåtsresa.

Hann bara planera vilken sorts frukost jag skulle käka innan telefonen ringde. Det var ett jobbnummer. 

Uppfostrad som jag är svarade jag trots att jag inte hade några planer att utöva någon verksamhet som är jobbrelaterat idag.

Det var ett annat verksamhetsställe som behövde min expertis.

Jag behövdes för att prata känslor. Dom hade haft en incident som kommer ge lite svallvågor lokalt och nationellt då det var ett visst återfall i felaktigt tillvägagångssätt.

Jag hoppade på tåget och löste uppgiften som ålagts mig.

Luddigt uttryckt av mig?

Ja jag är böjd att hålla med!

Ja, jag kan ju naturligtvis inte skriva mer detaljerat då jag är uppbunden av dubbla sekretesser.

 Tanken var bara att jag ville ge lite smakprov ur en ledighetsministers dagliga omfall i planeringen.

Bokade biobiljett (ny punkt),

Klippte en glass och bloggade på vägen hemåt stan.

Tog en lunch i farten på väg från banken och mot Västermalmsgallerian där jag kan lösa kalsong och mus-problemen 

Klockan är redan 14.00 så nu det bli tajt med löpningen om jag inte skjuter upp övriga punkter.

Hej påre'

Kaffetorsk

Jamendåså, då börjar det bli dags att längta till löning igen.

Misstänkte att jag kan vara beroende av kaffe.
Igår natt köpte jag på mig (och några andra) en Barcelona-resa.

Börjar med Barcelona.
Lugna nätter på jobbet står för mina största utgifter under månaden. Framåt tretiden på morgonen rinner vettet eller veladet och eftertänksamheten ur och det internetshoppas hejvilt.
Jag köpte således en Barcelona-resa och hotellboende natten som var.

Jag och mitt crew, mina vänner, och största Marathonmotståndare skall åka på den traditionsenliga Marathonresan någonstans i världen. Redan när vi var i Hamburg i fjol bestämdes det att 2017 blir det Barcelona . Mer om det senare.
Jag köpte även tågbiljet till Köpenhamn igår med det var för en spottstyver så det räknas inte riktigt.

Kaffeberoende
Förra veckan började jag ana oråd och på sannolika skäl misstänka mig själv för att vara kaffeberoende. Under alla år i kaffebranchen har jag hållt kaffedrickandet till Kaféer eller på jobbet. Jag drack aldrig kaffe hemma eller var allmänt tvungen att dricka.

För en vecka sedan började det smyga på ett uppvaknande. Noterade att jag plötsligt börjat med att dricka kaffe direkt på morgonen , till bokläsandet eller bara som sysselsättning. Just frukostkaffet låter kanske högst normalt och kanske till och med som om det vore en mänsklig skyldighet, men jag har ju under alla tidigare år inte utövat den rutinen så man kan nog kalla det ett avvikande beteende som uppstått. Sen är ju all kaffedrickande utöver "Frukostkoppen",  "På café socialiserandet" och "efterlunchen eller middagskaffet" eller alla exemplen i kombination med varandra bara excesser.
Jaja nog om det.

En tanke började gro, tänk om jag skulle sluta/göra ett uppehåll på att dricka kaffe - Snusa - äta socker och dricka bärs under en vecka.
Skulle jag klappa ihop då?
Efter ett tankeöverslag kom jag fram till att för mig skulle nog sockerneddragandet vara det som vore tyngst att hantera.

Jag har inte kommit till något beslut OM jag skall genomföra testet eller NÄR det skulle vara mest lämpligt, men av en händelse så gav jag tusan i att dricka kaffe i två dagar och kände inga sviter..  Det är således ingen fara på taket på koffeinberoendfronten i alla fall.
Nu har jag efter  koffeintestets avslutande druckit och endast lunchkaffe i två dagar bara för att jag kan, inte för att jag måste. Jäää!

Sommartider

Jag köpte mig fritid.
Då jag för en gång skull inte var oumbärlig i min befattning kompade jag ut några timmar efter lunch.

Då kom pressen, nu måste jag njuta järnet. Det kostar ju trots allt en sexhundrafemti riksdaler att köpa mig loss från bunkern.
Satte mig i rådhusparken och hade en bra eftermiddag.

Grubblar lite på löpningen som gått i stå igen. LDH är iiinte bra för min löpning. Jag var bra på gång med springandet omkring maj. Kändes som om jag var tillbaka efter förra årets strapatser och hade både snabbhet och styrka på gång. Men sedan jag kommit hem från årets USA-resa har all löpning varit stolpig, ansträngande och helt enkelt obehagligt jobbig för kroppen.

Jag drog ju ett långpass trots allt nyligen och blev omedelbart sjuk efteråt.

Nu har jag gjort några pass efter det men det känns som om gränsen för vad som är skönt ligger på 5 km.

Jaja vad är väl en heldag löpning... Man får nöja sig med det lilla. Det släpper nog igen.

Har ju dock lite viktiga tävlingar inom halvkort tid.
En sak är då säker att "Long Distance Hikeing" och ren löpning gifter sig inte.
Blir nog inga mer sådana strapatser på ett tag igen.  

Såg några lurkar gå på trottoaren och en av dom slängde sitt skräp på marken. Bara släppte det så där nonchalant  på trottoaren.
Jag tänkte ropa något men som den allmänna  Svensken så tyckte jag det var respektlöst och oansvarigt, men hejdade mig för att säga något ändå.
Tänkte sedan vad jag skulle ha sagt egentligen.

Förmodligen
Ironisarkastiska klassikern:

- Hej, ursäkta, du tappade något!

Kanske dax för Rasistkortet:

- Hej, du är inte i Rabat nu! Plocka upp det där och håll  Sverige rent istället för bidra med schmutz på gator och torg.

Eller mer aktuella HumorPopulistiska:

- Hej såg du en pokemonpapperskorg där eller är du bara tankspridd?

Jaha nu dag att packa ihop och dra på en timmes löptur med 4 kg ryggsäck.

It's a long way to the top!

Rest of the rest.

Autocorrectskärmdumparna

Tillsammans och i samförstånd med mig själv höll jag på att skratta så jag trilla av stoln när jag läste autocorrectskärmdumparna.

Efter USA-resan har det varit full rulle. Härligt och kul men verkligen ingen rast och ro på det sättet att man bara slappat i en solstol och läst bok.

Jag har också lunkat på med löpning några km hit och dit. Oftast grundtalet 10 och med ryggsäck. När man kör transportlöpning som jag ofta gör tjänar man mycket tid på att man har med sig det man behöver efter löpet men nackdelen är ju att det är aldrig superlätta pass. 

Inte än i alla fall. 

Ja jag blev lite sliten av hike-andet även detta år. 

Jag drog ett kort långpass på 17 km i förrgår och det var tuuungt från första steget, men jag höll i.

Kanske dumt.

När vet man det.

Mådde lite kass på kvällskvisten efter löpet men så är det ibland.

Vaknade igår med halsont.

What!

Halsont.

Ont i halsen hör ju till februari inte sommaren till.

Nåväl det är den så otroligt smarta maskinen, kroppen, som rättar till missförhållanden i apparaten.

Kroppen:

- Jag behöver vila.

☆ Det bästa sättet att stoppa Jimmie är att lägga in halsont.

Så blev det. 

Halsont. 

Vila.

It's good drink'n with descent, descent folks."

Hade ju spelat 1-1 på Island-Frankrike.
Gick sådär.
Men har nu stampub i NYC.
Direkt när jag kom in ställdes det fram en bira. 😂 Hade inte satt mig än.
- "GOOD LUCK BUDDY".
Bartendern är såå chef.
Är på min fjärde bira och har inte beställt in något än.
Just keep them comin' till annat sägs.
Kul grej.
Funkar inte där jag kommer ifrån.
Vid 4-0 sa hen:
- This is on the house buddy!
Hen är från Irland of course.
Varför jag fick en on the house?
Int fan vett ja.
Så gör dom i Irland ibland eller så var det att jag kollar fotboll engagerat och dricker mycket bärs...
Jag nickar uppskattande för varje öl som serveras like a en rysk hockeyspelare som nyss gjort mål på ett underbart pass 1983.
Sen är det tredje dagen jag tar en drink på stället så man är lite stammis. 

"It's good drink'n with descent, descent folks."

Första julli.

Määän så gullig!!!

Fredagen den första Juli.
Vaknade - öppnade och Lämnade min tillfälliga bostad i närheten av Stockholm Street, Brooklyn. 

På agendan stod att åka över till Queens och kolla in en ULTRA-Mara.



Det coola med den är ju att dom skall springa runt runt ett kvarter, en idrottsplats i 52 DAGAR!
Eller 3100 miles (500 miil!) så fort det går.



Förra året tog Ashprihanal Aalto världsrekordet. Så idag är det snabbaste man kan "springa" 500 mil runt ett kvarter: 

40 dagar och 9 timmar. 

Fy fan vad häftigt.

Ashprihanal är en Schuukt trevlig finländare och värdig rekordhållare. Han ba'

- åååh svärjäää, va roli att du komma hiiit å tiittar. vill do följa mä på ett varvi, kan vi snakka lite.

Ashprihanal pratade flytande svenska men jag tyckte det var mer levande att skriva med brytning. 

Jag 

Efter Brooklyn och Queens var det dax att kolla in grann-ön Manhattan. Hoppade av tåget på typ cirka 57:e gatan och gick in i centralparken i gällande stadsdel. Efter en kvarts flanerande blev jag inbjuden att lira lite boll, Fotboll.

Klart jag lirade. Bra.

90 min utan halvlek och farbror var svett och det var bara att knalla vidare 30 gator upp till Hostel-et.

Och tvätta.

Lördag 2/7
En av mina hikervänner kom till hostellet så vi drog ut på en löprunda lite hit och dit runt central park.



Om man hashtaggade en juicebutikjedja fick man en gratis juice (på varje ställe) så vi kutade till tre ställen runt Upper West Side också. Vi drack riktig kvalitéjuice för sammanlagt 30$ var.



Kände mig lite sliten i kroppen och jag tror att det var fotbollen igår som slet lite för hårt på mig så jag "vilar" i morgon.

Efter kutet var planen att:
●Gå till Barberare.
●Gå till sportbutik/Outfitter.
●Gå på Bio?!
●Gå och äta lunch.
●Gå och kolla att läget är lugnt på gator och torg.

Det jag gjorde var :
☆ Säkrade gator och torg.
☆ Åt vedervärdiga Pizza slice.
☆ Ramlade in på puben & kollade Tyskland spela foppboll.
☆ Gick "High Line"
☆ Köpte present-isch.
☆ stadsvandrade vidare.

I morgon är planen att: 
●Gå till Barberare.
●Gå till sportbutik/Outfitter.
●Gå på Bio?!
●Gå och äta lunch.

♧ Gå och kolla Island-Frankrike på puben ♧

One foot on the break.

And one on the gaaas!

Jag har lämnat Boston och är nu i Brooklyn, New York.
Det känns väldigt skönt att vara klar med den så fysiskt krävande vandringen meeen också vemodigt att lämna dom så fantastiska bergen och naturen i stort.
Sen är hikers ett otroligt trevligt folk också.
Även om huvudämnet oftast handlar om mat.

5,500
The number of calories required for a hiker* to maintain his or her body weight during a typical day of backpacking. In other words, a hiker could eat 11 Big Macs throughout the day and still be at an energy deficiency. Typically, after a few weeks on trail, many thru-hikers achieve the celebrated “hiker hunger,” a near-inability to be sated by any amount of food. Oftentimes, it’s a hiker’s budget, not appetite, that constrains their in-town binging.

*Assuming 8 hours of backpacking for a 25-year-old male hiker weighing 155 lbs.

Återger lite mina tankar från tidigare idag.

"Det är rätt så nice att sitta här på bussen och vara ren/nyduschad.
Nackdelen med att vara nyduschad är att då kliar myggbetten mer och så känns alla skavsår mycket svidigare.
Busstols-andraraden-grannen luktar kiss. Fan ännu en nackdel att duscha, man känner att andra luktar skit.
Ja, kiss i detta fallet dårå.
Annars så sitter jag vid en nödutgång på bussen.
Jomen ansvarsfullt skall det vara.
LarmChefen är på plats, ingen panik!"

Sen kan jag säga att det är stor skillnad på kvalite'n på bussbolagen och framförallt själva bussarna.
I New Hampshire är det egentligen bara ett bolag som heter Concord coach lines och dom är kanonbra.
Fräscha bussar som startar och anländer på minuten som dom utger att så skall vara.
Sen finns det dom mer landstäckande bolagen: 
Lucky Star och Greyhound bla. Och dom suger. Åkte till new york med Lycky star och förutom 30 mim sen start och sen då 60 min sen ankomst vibrerade och skakade bussen som ett gammaldags tåg. Fanns absolut ingen gyrostabilitet överhuvudtaget och det kändes som om den skulle välta i mellan åt. Varje spricka i asfalten small högt i bussen och all interiör var skamfilad.
Ja dåså.
Jag vet redan nu att Juli startade rätt lattjo. Återkommer om det...
Sooon!

Några random minnesanteckningar.

17/6 året 2016.

Hoppsan. Sitter på Cheers i Boston och barpratar med en snubbe. Jag beklagar mig att jag får kritik från mina vänner att jag lämnar Sverige och Europa precis exakt under EM.

Mmm klantigt.

Då berättar min bardiskgranne att han är här i Boston för Argentinas skull.
Jaamenvisst det är nämligen Copa Amerika här ⚽
Så istället för Albanien - Luxemburg kanske man skall kolla på Argentina.

* Jag kollade inte på matchen live eller på televisionsapparat för jag ville inte förstöra minnet från 1990 när jag såg Argentina -Israel i Tel Aviv och Maradona var rätt bra på dribbla.

Tisdagen den 28 juni.
Går längs US 16 på väg mot Gorham.
Det är bara 3.5 km dit men hade varit trevligt med att få lift.
Drog upp tummen mot en pickuptruck som kom låtandes. Föraren gjorde inte i närheten av ansats att plocka upp mig. När han brölande passerat mig såg jag att bredvid geväret i hyttfönstret  var det uppklistrat ett par gigantiska stickers:
KILL EM' ALL!
Och

Inga problem - Jag går.

Igår (29:e)
Anlände Boston. Massachusetts.
Säg gärna Massachusetts tre gånger.
Tack.
Gick från south station till min favoritdiner och käka brakfrulle /lunch.
Gick bra.
Det kom en ung ryggsäckskille som önskade en slant till mat.
-Sure man !
Gav honom 2. 

Då snackar vi dollars!
-Thanx brother!
Köpte mig en bror, yeah.

Jag knallade vidare in och igenom China town och kollade när farbröderna spelade ett brädspel.
Konstigt spel
Chinaschack säkert.
Fattade ingenting.
Men gubbarna skrattade och var vänner.

Snackade lite med en man och en kvinna som gillade islam, knark och kenyanska marathonlöpare.
På något sätt blev vi så bra vänner att jag helt naturligt gav kvinnan 1.5 $ till en matbit när hon behövde det som bäst.
Strollade vidare och in på ett torg stannade jag vid *JW.Org och undervisade två bedårande tanter om hur man hittar sig själv och det är viktigt för världens fortsatta existens att man behandlar andra som man vill bli behandlad själv.
Dom var djupt imponerade men tyckte ändå att jag skulle gå med i *Jehovas witness.

Nu har jag knallat ned till Boston Public-park och chillar.
Det är indeed bärsväder men jag har min löprunda kvar så det får vänta någon timmä.

Drog ut på en löptur runt lite av varje. Förbi MIT och Beacon Hill på strandesplanader sen naturlisch till stampuben cheers.