Tillsammans och i samförstånd med mig själv höll jag på att skratta så jag trilla av stoln när jag läste autocorrectskärmdumparna.
Efter USA-resan har det varit full rulle. Härligt och kul men verkligen ingen rast och ro på det sättet att man bara slappat i en solstol och läst bok.
Jag har också lunkat på med löpning några km hit och dit. Oftast grundtalet 10 och med ryggsäck. När man kör transportlöpning som jag ofta gör tjänar man mycket tid på att man har med sig det man behöver efter löpet men nackdelen är ju att det är aldrig superlätta pass.
Inte än i alla fall.
Ja jag blev lite sliten av hike-andet även detta år.
Jag drog ett kort långpass på 17 km i förrgår och det var tuuungt från första steget, men jag höll i.
Kanske dumt.
När vet man det.
Mådde lite kass på kvällskvisten efter löpet men så är det ibland.
Vaknade igår med halsont.
What!
Halsont.
Ont i halsen hör ju till februari inte sommaren till.
Nåväl det är den så otroligt smarta maskinen, kroppen, som rättar till missförhållanden i apparaten.
Kroppen:
- Jag behöver vila.
☆ Det bästa sättet att stoppa Jimmie är att lägga in halsont.
Så blev det.
Halsont.
Vila.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar