Wildcat trail race 2016.

25/6 kväll.
Jag promenerade en mile från Pinkham Noch ned till skidanläggningen. Övernattade lite lätt dolt i absolut närhet till där tävlingen skulle genomföras.

07.00 26/6 ringde väckarklockan.
Ja normalt behövs det ingen väckning men jag ville vara säker.
Käkade lite frukost och knallade ned gör att anmäla mig till Wildcat mountain trail race. Hihihi. .. Kul!
För att göra berättelsen kortare så hoppar jag fram lite.
Starten gick och efter 500 meter gick dom flesta 😂 jag körde på rätt hårt men ändå kontrollerat.
Körde om många.  Yeaah!
Uppför Wildcat var ett ordentligt konditionspass och jag andades lungorna ut och in i ett försök att "springa" ofta. (Det var ju trots allt tävling) sedan bar det nedför.

Brant nedför.

Dålig teknik, Oron för min stukade fot (som visserligen var hårt tejpad) och den totala utmattning jag hade i låren redan efter ha hikat högt och hårt i fem dagar gjorde att jag tappade ett par placeringar för mycket för min stolthet.

Sista 500 meter var det hyfsat platt och O'boy,  jag flög fram och snodde tillbaka en 4-5 placeringar. Mmm bådar gott.
Måste lära mig att släppa på nedför lite bättre bara.

Jag kom i mål på någon sorts sjysst placering och väldigt lycklig.
Bondade med folk och sänkte två öl samt en gudomlig burgare.
Dom hade wifi så jag var ut och tittade till cybervärlden lite kort  en sista gång på ett par dagar.
Tror jag.

Kände mig helt oberörd i kroppen så jag drog ut på trailen igen efter ett par timmar.
Jaja... Lite tog racet iaf för det blev en tung vandring till första bästa tältplats bland bergen. 5 km.
Fixade lite käk och slog igång en eld. Myyys.
Blev trött.
Tidigt sängående får det bli.

Keep in touch.

AT-REPORT.

21/6
Dag 4. Tror jag.
Jotack dagen blev bra, sol och gaaanska lätt på slutet. Vyerna var långt ifrån lika häftiga som igår men helt ok förstås. Stannade i en typ toppstuga och åt lunch då fick jag nätmottagning och en del mess ramlade in men jag kunde inte skicka något för nätet försvann med vändande post. Imorgon blir hårt som attans igen för då blir det upp på något som heter Presidentials och är en ansenlig rad berg med presidentnamn.
Ett av problemen är att man måste planera dagen lite halvnoga  för har man väl kommit upp, måååste man ned. Det är olagligt att campa ovanför trädgränsen. Ja sen finns det ingen vatten heller.
Med tur kan jag komma åt å ladda mobilen annars kommer jag definitivt vara helt borta från etern i säkert tre dagar. 😢
Jag mår bra men musklerna värker rejält. jo men jädrar vad öm jag är i kroppen. Lite ovan.
Det är vandring from dusk to dawn nu men förhoppningsvis blir det betydligt mer soft och campingliv om tre - fyra dagar efter   presidentials.
Ooh lite trötttrög nu.
Måste sova.
Revelj 05.30 imorgon för att hinna med att göra dom miles som behövs imorgon.
--------
Onsdag 22/6
Startade med väldigt lätta 7 miles från våran
stealthcamping site.
Vi avverkade alltså 7 miles (12 km) innan 09.00 och liftade snabbt in till en väldigt liten byhåla. I det samhället fanns en liten kombinerad mataffär/alltiallobutik och mötesplats. Vi behövde lite resupply och ladda telefon/kamera.
Efter uträttat ärende inklusive
en ordentlig amerikansk frukost
liftade vi tillbaka till trailen med en riktig bondlurk.
Sedan började vandringen upp mot The Presidentials.
Bestigningen av multipla toppar på 15-1800 m hade bara påbörjas när det började tokregna. Uppe på och omkring topparna blåste det galet kallt och jag var tvungen att köra på hårt utan raster för att inte frysa ihjäl. På riktigt..
Människan mot naturen, härligt.
Som tur var hade jag ordentligt ombyte kläder att ta till när jag var klar för dagen annars hade det gått illa..
Det var riktigt hårt och kallt.
Trots regnet eller förmodligen tack vare regnet gick det undan. Spänningen att inte halka ned från bergen och att det var så kärvt gjorde att det blev den roligaste hikingdagen på denna resa.
Slutade med att jag spenderade natten på en Hut☆ och körde en så kallad work for stay. Det innebär att man sopar golvet och viker ihop filtar eller diskar. För detta får man övernatta inomhus  och rejäl frukost där.

 ☆ stuga för övernattning och så kan man köpa varm mat.

23/5

Förmiddagen
blev helt underbar med fantastiskt väder så trots att jag passerade 3 peaks innan lunchfinalen där Mt. Washington besegrades var humöret på topp. (Pun intended)
Mt. Washington är lite mytomspunnet då det alltid blåser hårda vindar.

Berget är känt för sina oförutsägbara väderomslag, och innehar rekordet för högsta vindhastighet som uppmätts på marknivå (372 km/t) som uppmättes 12 april 1934. Medeltemperaturen under året ligger på typ cirka ungefär +7.
Klättringen upp var superlätt
(hur lätt allt är sitter förstås i huvudet 😀)
och vädret var helt perfekt med sol och bara jättemycket blåst.
Eftermiddagen
Var lite mer av en pina. Jag vrickade foten och sen fortsatte jag med det 4 ggr till. Tröttheten smög på, 14 kg ryggsäck nedför  och smärtorna av att aldrig kunna ta ett platt steg dödade humöret.
Efter en second lunch bestående av 3 ibuprofen, kaffe och proteinbars tejpade ja ihop foten med silvertejp och det blev snudd på trevligt igen.

24/6
Var en ♡"Nero" och jag gjorde bara 10 km så skit i den dagen.
Eller jag gillade den, fast det hände inte så mycket coolt.

♤ Nero är en nästan zero. Dvs få mil avverkade. halvdag för bövelen. Zero är noll miles ju.)

25/6
Lördag.
ZERO DAY.
Idag hike-ade jag extremt lite.
Typ en km till Pinkham Noch visitor center och vinkade av mina Amerikanska vänner som tog bussen hem. Åt rejäl frukost på centret och bara chillade. Sedan gick jag tillbaka och organiserade utrustningen och tog hand om kroppen. När jag tyst som en puma småpromenerade i området stötte jag på en räv. Rävar är blyga så den drog iväg som dagens avlöning. Inget kortbevis att presentera alltså. Ja, jag hänger i PN nu för att ladda upp luren men snart skall jag dra vidare en mile (1.6km) till Wildcat ski resort och smygcampa.
Det ligger till så att varför jag vilat halva dagen i går och hela idag är för att jag tänker delta i en trail - tävling i morgon. Upp & ned för Wildcat Mountain. 7.5 km. 😂
Mer om det och så annan gång.
Hailstorm out!

Jag drar till Amerika. 🌻🌎

Until now I’m just have enjoying spending time with friends and Quite often i have been chillin' with a couple of beers at some pub and not pulling 50k days. But doing something like i did last year does make me wonder what I could do next. I’m just waiting for that spark to ignite.

Right now I’m just looking forward to getting out on a shorter backpack trip in the White Mountains, New Hampshire.

The wilderness is calling and i must go.

And yes, i'm actually on a flight to Boston right now.

Kort subjektivt fakta.
Kärlek är en fråga om empati och omsorg, att vilja bry oss om någon annan.
Lust handlar mer om belöning och drift.
Det är samtidigt lite komiskt med kärlek. Vi vet vad det är och hur det känns, men vi kan sällan förklara känslan.

Kan du då känna kärlek till dra ut på trailen eller är det lust?

It is What it is.

Det blir som det blir.

Det blir alltså cirka 10 dagar ut och knata i berg. Spotta, svära och snusa.  Inte samma stress och hets som förra året så det blir att wildmarksnjuta. Kommer känna lugnet och fascineras av dom fantastiska vyerna. Känna vinden och solen bearbeta kropp och själ.

Jag kommer inte att stressa, men beroende på när jag är på ett speciellt ställe kan det hända att jag deltar i ett trail race som går upp och över Wildcat mountain. 

I busy loving life 😂
Kan jag återkomma lite senare.
Vi kämpar.

Skall vara lite träligt ibland.

Löpning.
- "Det är såå tråkigt".
- "Sen är det svinjobbigt också."

Ja så är det ibland, men det ger också så mycket tillbaka.
(Photo Luis Escobar | Reflections Photography Studio)

 

 

Upplevelser.
Ordet upplevelser täcker allt du får känna och uppleva med löpningen så jag stannar med att säga du får så många härliga upplevelser.
 

Det är ju tyvärr så som det är med det mesta, övning ger färdighet.
För att bli bra på löpning måste man öva på löpning.

Det är både avskyvärt och samtidigt härligt när man börjar lukta aceton efter 25 km löpjogg i solen.

25 km är ju inte direkt galet långt, men om man springer lite sakta så är det ju flera timmar med förbränning.

Löpningen är ungefär som mina vänner säger att livet skall vara, det måste vara jobbigt i mellanåt för att man skall uppskatta det roliga. 
Det tar ju förstås ett tag innan man kan njuta av att springa över huvudtaget och då naturligtvis speciellt flera mil och eller många timmar. Man måste vilja kuta och sen tar man det i sin egen takt och ökar sakta distans eller tid.  Höhöhöhö... Blir lätt både och.

"Den bästa träningen är inte alltid den hårdaste, utan mest effektiv blir den träning som belastar kroppen precis lagom mycket. Det betyder att träningen ska bidra till en kapacitetsökning, men att den inte får bli så omfattande eller intensiv att den blir nedbrytande över tid"

Med detta sagt så vill man springa fort måste man träna på att springa snabbt förstås.

Springa sakta är bra, tycker ja´.
Midsommar som Jul, alla dagar kan vara kul.

När du är stark nog att springa fort, känns det förstås stort.
Oavsett om du lunkar eller lägger på ett kol, kommer du säkert nå ditt mål.
 

På restaurang Bara Ute (gula stugan) i Tantolunden har dom, på allvar dom godaste och bästa  pomfrittsen.
 

Nä nu...The botten is nådd när burken rinner över.

Järnspikars-fastighetsägare som skulle göra någon sorts elementkoll någon gång mellan klockan 08 och 10 idag.
Jag klev naturligtvis upp till 08:00.
Han har inte kommit än och klockan är 10:15 och 45 sekunder. 

Hade ju kunnat sängmysa istället för och stå i givakt i hallen under två timmar.

I brevet från fastighetsägaren stod det att han skulle komma mellan 08-10 idag.
Om ingen var hemma skulle han gå in med nyckel.

Jag tror att jag vet, att han bara är nyfiken att kolla in i alla lägenheter för det är då sannerligen inget rackarns fel på elementen.

Jag uppfattar brevet som om att han skulle komma mellan 8 och 10 idag och gav sig själv tillstånd att gå in med nyckel om ingen är hemma.
Ok så långt.

Men INGEN ANNAN TID.


 

Nu skrev jag ett mail att jag har rörelseaktiverade kameror i lägenheten som filmar alla eventuella oannonserade besökare och att det vore bra om han bokade en ny tid och förberedde en ursäkt för min förlorade tid.

eller inte.

☕ Have a nice day 

 

Högmod går före fall.

En lögn kan ibland läka mer än den sårar.

Med det sagt, är lögner inget att rekommendera till att nyttja allt för frikostigt. Väg dina ord. Slänger du ut slentrianlögner, halvsanningar eller bara flytande svar hamnar du snart på djup vatten.

En oerhört bra grundregel i livet är den som du redan vet och lever efter:

Handla mot andra som du vill bli behandlad av dem.

Det är naturligtvis viktigt att sträva efter en viss självsäkerhet i hjärta och sinne, men även där finns det falluckor. Livet och samspelet med andra människor förutsätter en tillbörlig form av självuppskattning.

I vanlig ordning lägger jag in en brasklapp:

Om man är för högmodig kan det gå illa.

Jag är medveten att många (dom som läser detta i alla fall) 😂
kan tycka att jag myntar klyschor, är pretentiöst fånig eller rent av skriver folk på näsan när jag bloggar ut dessa kloka ord.
Förlåt. 😉

Högmod.

En alltför stark belåtenhet med sig själv (och förakt för andra)
Högmod innebär en alltför stor självuppskattning och självhävdelse, motsatsen till ödmjukhet. Högmod betraktas i många kulturer som någonting klandervärt.

Det är sedan gammalt att, Högmod går före fall, men "Tillskriv aldrig något ont uppsåt när det är tillräckligt att förklara det med dumhet"