fredag 29 maj 2015

Enjoy the ride!

Utan att ge upp något så bör jag nämna att detta med att klara Appalachian Trail på 100 dagar kommer bli fruktansvärt svårt.

Min status just nu är att överhuvudtaget klara mig till Maine innan jag måste åka hem.

Jag springer inte mycket nu. Orkar bara inte med ryggsäcken. Det sliter för mycket också. Det är i stort sett bevisat att det går inte att löpa hela trailen. Av dom som innehar hastighetsrekorden har ingen sprungit. En av världens mest meriterade ultralöpare, xxxxx xxxx har varit tvungen att ge upp två gånger under sina försök.
Jag ursäktar mig inte... bara informerar. ♡

Många tankar flyger igenom mitt huvud och några rubriker är:

☆ Kör allt du kan, ligg på gränsen vad du tål, ingen njutning förrän du blir en Thruhiker eller bryts sönder.

☆ Ge järnet men vara smart. (som nu) stanna en dag ngn gng men annars jobba hårt 10-12 h/dag
100 dagar finns med, men mer realistiskt är att jag blir en Thruhiker eller nästan hela vägen.

☆ Köra hårt men stanna till och Enjoy the ride ibland/dag eller när som helst och komma väldigt långt.

Mycket talar för att sista alternativet är bäst för helhetsupplevelsen men jag kör på tvåan nu.

Virginia
skall vara lättare än tidigare delstater så *20+ miles borde vara bli standard.
Men redan i morgon (21/5) kommer Greyson highlands där vildhästarna 🐫 hänger och något senare rhododendron valley 🌸. 

Det blir som vi säger här i Nord Amerika, awesome.
Men det gör ju också att man stannar till och Enjoy the ride lite... och sådant tar tid från uppdraget.

* 26 miles = Marathon.
Alltså 42 Km.

* 20 miles = 32 Km

* 13 miles = typ halva 😀 marathon.

EDIT: Nu verkar det som om Scott Jurek har startat ett rekordförsök och kommer  snart att passera mig.
Coolt!

Inga kommentarer: