Smokies

Allmänt och delar av en dag.

DEL 1.
FÖRMIDDAG.

Det är så mycket jag vill säga och det är så mycket jag tänker på under mina 8 till 12 timmars pass på trailen. MEN när jag kommer till camp är jag heelt slut och alla tankar jag haft tidigare är bortblåsta eller satt på "hold" för grundläggande överlevnatsämnen.
Vatten.
Mat.
Skydd.
Värme.
Sova.
En sak som är säker är att varje dag är ny, med nya åsikter, skavanker och tankar.

Idag 3 maj känns benen helt ok så jag kan nog kanske börja öka intensiteten snart igen.

Noteras bör, att göra 20+ milers här är både dumt å jävligt jobbigt för att det sliter mer än det ger.

Idag passerade vi högsta toppen på leden. Det finns högre men inte som vi passerar rakt över. Det var trevligt men sen skall man neeeer!!! F-ck!

Jag skriver det alla redan vet men:
Uppför är bättre än nedför. Uppför kan man vila när man vill men man kan också mata på så det tar slut någon gång.
Men nedförs är det rent livsfarligt att trycka på när du är trött och det är här alla förslitningskadorna kommer.
Jag lider fruktansvärt nedför nu andra veckan medan jag blir överlycklig..mmm typ... när det kommer uppförsbackar.

DEL 2
EFTERMIDDAG.
När jag nu tala om upp & ned.
Även idag går det upp och ned.. darn! Vad sliten jag blev kort efter jag skrev del 1.
Nu Newfound Gap och jag vill hem.
But i'm not gonna.
Passerade tillfälligt en liten cool gräns nyss.

Efter NfG fick jag krafter igen (och så var det uppför i 5 Km) och kunde trycka på igen. Skönt. 25 km.
Nu i shelter och skall få mig varm mat. Tja-rå!

*Se HÅLL KÄFTEN från samma kväll.