Kläder

9 maj och jag lämnade Hot springs i gryningen. I regn och dimma sprang jag lite fel. När jag väl insåg att detta är lite jobbigare är vanligt och rent omöjligt att bestiga för vanliga människor kollade jag på kartan och insåg misstaget. Då jag redan kommit upp en bra bit på berget och såg att jag skulle korsa leden på ett eller annat sätt på toppen fortsatte jag på alla fyra uppför.
Gick bra.
Ryggsäcken fulladdad med mat. Jag blev anfådd.

Solen plockades fram bortåt 10 så man fick värmen att klaga på. (Nåt måste man alltid gnälla på). Körde på hyfsat men något avvaktande till lunch.
Lunchen utspisades i för dagen en mycket välkomponerad utstyrsel.
(Samma kläder som alla andra dagar 😂 )

☆Altra lone peak 2.0 skor.
☆Bauerfiend compressionstrumpor.
☆Quicksilver bad/surfshorts.
☆2XU kompresskalsong.
Och en strumpfärgmatchande funktionströja från NOC.

Eftermiddagen flöt på bra till sista 9 km (vilket tar ca 2 timmar i Appalacherna) kokhett och åskfuktigt i luften.
Mitt vatten tog slut och det fanns  inga bäckar på sista delen innan shelter.
Vaderna började ömma, låren stumnade, hälsenan gick från öm till brännande ont, axlar och rygg stämplade ut.

Humöret/moralen gick från:
"Yeah freking cool. im the king of the hill! 😆 "
till
"Satans jävla skitslit 😠😢😨😱"

Synen blev suddig och jag vinglade under tyngden av ryggsäcken.
Jag var helt utmattad och dehydrated.

32 km - Check.
Nu mår jag prima men det tog hårt idag.

Har fått frågan om jag börjat tycka att det är tråkigt efter snart 50 mil.
Nej! Jag älskar att vara här. Framförallt på tidiga morgonen och första 5 timmarna, varje måltid och att slå läger ☆♡
Och ja! ofta sista timmen(ar) på färden, då är jag så slut att jag kan inte se å uppskatta skönheten och "gåvan" att få vara här.