Letter 2 my self

För något år sedan fick Eric Clapton frågan:

- Hur känns det att vara världens bästa gitarrist?

Varpå Eric svarade:

- Hur skall jag veta det?
- fråga Prince!

Jag fick ett mail häromsistens.

"Hej Jimmie
Har blivit en plats ledig, är du intresserad så hör av dig snabbt.
Hälsningar
Roland Engström"

Jag som knappt orkade kuta Paris Marathon övervägde förfrågan några minuter och det självklara svaret är ju nej tack, jag är för fet!

Jag hade dagarna innan.
Ja faktiskt dagen innan berättat för en kollega att jag skall visst inte springa några fler lopp och absolut inte längre än 21 km innan jag är i toppform.
Det tog 24 timmar innan jag reviderade den åsikten.

24 timmar är lämpligt nog den tid detta loppet kommer att ta för mig.
När jag läst och förstått mailet väcktes krigaren. 🙈

Ego is the anesthesia that deadens the pain of stupidity

Jag tackade ja. Nu har jag helt plötsligt vääldigt bråttom att komma i form för om 2 månader måste jag vara urstark.

Vad snackar jag om?

Egentligen det dummaste jag sagt ja till men....Jag skall till Nikkaluokta OCH:

Hahahah!! 

Vi talar nu alltså om en löpartävling som går mellan Nikkaluokta och Abisko. Nästa 11 mil i fjällmiljö och helt självförsörjande. Det finns inga checkpoints eller så för det går inte att gena. 

Det går förresten inte att ge upp, sluta eller bli skadad heller för då blir du kvar i vildmarken. 

Spännande.

"There are people Out There TRYING to quit, but can't find their way back. Even quitting at SAU is difficult."

Hur vet man att en tupp är korkad ? 

Den har lågt kuckel-iq 🐔